Mediernas rapportering av risker och hot bör diskuteras
Ny forskning visar att vi i lever i ett samhälle där osäkerhet och utsatthet blivit alltmer framträdande och att det påverkar såväl politiken som demokratins framtid. Mediernas sätt att rapportera risker och hot kan öka rädslan och såväl starta som förvärra konflikter mellan olika kulturer, grupper och individer. – Jag hoppas att vår bok kan få journalister och andra inom medier och annan kommunikationsverksamhet att tänka efter, säger Stig Arne Nohrstedt, professor vid Örebro universitet och redaktör för antologin Communicating Risks. Towards a Threat Society?
Forskare inom journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap och retorik har tillsammans undersökt hur kommunikation om risker och hot på olika sätt påverkar social och kulturell integration och vilka konsekvenser det får.
– När man följer nyhetsrapporteringen i tidningar, radio och tv är det lätt att få intrycket att vi lever i en tid då den ena krisen avlöser den andra, säger Stig Arne Nohrstedt.
När det gäller till exempel vetenskap eller ny teknik låg fokus förr på nya lösningar som skulle föra utvecklingen framåt. Nu fokuserar media ofta på problemen och konflikter som uppstår på grund av den tekniska utvecklingen.
– Därmed inte sagt att det var bättre förr, men det har blivit allt svårare för medborgaren att förhålla sig till de motstridande besked som sprids till exempel i samband med kärnkraftshaverier som Tjernobyl 1986 eller Fukushima just nu.
– Andra exempel på detta är klimatfrågan, olyckor inom kemisk industri och genteknikens risker. I media målas det värsta scenariot upp för hur det ena eller andra kan drabba den egna befolkningen på värsta sätt. Oberoende om man ser positivt på detta för att det ökar människors engagemang eller om man ser mer skeptiskt på det som en form av cynisk exploatering av människors rädsla så får det ändå konsekvenser.
– När dessa problem, risker och faror i medierna förvandlas till hot kan det bidra till konflikter eftersom det konstrueras som att ”vi” är hotade av ”dom”. Detta kan lätt ge medvind åt populistiska politiska budskap: För att säkra vår livsstil måste vi försvara oss mot ”dom andra”, säger Stig Arne Nohrstedt.
Forskarna varnar för att detta ”threat society”, detta ”hotsamhälle”, kan utvecklas till ett ”hatsamhälle”.
– Även om det inte behöver gå så långt så ser vi redan tecken på att den medierade kommunikationen om risker och hot ökar såväl diskrimination som främlingsfientlighet.
Även om globala kriser är otänkbara utan mediernas informationsspridning, så är det självklart inte bara medierna som påverkar utvecklingen. Medierna både påverkar och påverkas av det som händer inom till exempel politiken.
– Politiken handlar allt mer om att hantera hot och att måla upp hot och katastrofer för att mobilisera maktresurser. När förre presidenten George W. Bush proklamerade ”the global war on terror” var det samtidigt ett sätt att beteckna massmorden 11 september 2001 som en krigsförklaring, vilket gav honom möjligheter att starta ett krig utan geografiska och tidsmässiga begränsningar som fått oerhörda politiska och mänskliga konsekvenser, säger Stig Arne Nohrstedt.
Vilken riktning globaliseringen kommer att ta handlar i betydande utsträckning om hur medierna skildrar dess möjligheter och utmaningar. Stig Arne Nohrstedt anser att medierna har både möjlighet och ansvar för att motverka populism och istället bidra till att stärka det demokratiska samtalet där allas mänskliga rättigheter och lika värde är fundamentet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Stig Arne Nohrstedt 070-516 3068
