Artikel från Linnéuniversitetet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

7 mars 2011

Effekten av allelokemikalier på mikrobiella samhällen visas i ny avhandling

Växtplankton producerar och utsöndrar kemiska ämnen som påverkar andra mikroorganismer i deras direkta omgivning. Dessa ämnen kallas allelokemikalier. I sin avhandling har Astrid Weissbach undersökt hur allelopathiska substanser påverkar samspelet mellan mikroorganismer.

I ett marint mikrobiellt samhälle kan allelokemikalier påverka bytesdjur, konkurrenter och betande djur (betare) både direkt och indirekt. I avhandlingen har Weissbach undersökt hur marina mikrobiella samhällen svarar på tillskott av allelokemikalier. Hon har gjort fältförsök med mikrobiella samhällen från havsvatten som samlats in från olika platser i Europa, och testat hur dessa samhällen svarar på tillskott av allelokemikalier från dinoflagellaten Alexandrium tamarense.

Generellt uppmättes större mängder bakterier när allelokemikalier var närvarande. Eftersom allelokemikalier även hämmade små flagellater och ciliater så blir Weissbachs slutsats att allelokemikalier indirekt gynnar bakterier genom att minska betestrycket. I mikrobiella näringskedjor med många heterotrofa betare gynnade allelokemikalier dessutom andra växtplankton genom att hämma betarna. Att en organism är heterotrof innebär att den behöver konsumera en annan organism för att få energi.

Studien visade också att biotillgängligt löst organiskt material (DOM) frisläpps från ett mikrobiellt samhälle när allelokemikalier är närvarande. Studien visar att större mikroorganismer påverkas mer av allelokemikalier än mindre mikroorganismer. Större organismer tillhandahåller mer kontaktyta för allelokemikalier att fästa till och är därför troligen mer sårbara mot allelokemikalier.

Sammanfattningsvis beror effekten av allelokemikalier på mikrobiella samhällen bland annat på strukturen av den mikrobiella näringskedjan, mängden tillgängligt DOM, partikeltätheten i havsvattnet och sammansättningen av växtalgerna.

Astrid Weissbach är född och uppvuxen i Dresden i Tyskland. Hon tog sin magisterexamen vid University of Greisswald i Tyskland och sedan 2006 har hon varit doktorand vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”The role of allelopathy in microbial food webs” försvarades den 4 mars, 2011 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent var professor Ellen van Donk, Netherlands Institute of Ecology.

För mer information kontakta Astrid Weissbach, telefon: 0480-44 73 27 eller e-post: astrid.weissbach@lnu.se

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera