Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

1 mars 2011

Ny cellterapi lovande behandling mot åderförkalkning

Forskare vid Karolinska Institutet visar i en ny studie på möss hur man med hjälp av cellterapi kan vända effekten av det “onda” LDL-kolesterolet och minska den inflammation som leder till åderförkalkning. Den nya cellterapin, som presenteras i den ansedda vetenskapstidskriften Circulation, kan leda till helt nya möjligheter att behandla stroke och hjärtinfarkt om resultaten håller även på människa.

Ateroskleros, eller vad som i dagligt tal kallas för åderförkalkning eller åderförfettning, är en kronisk inflammation i blodkärlen. Kolesterol transporteras med blodet i partiklar som kallas LDL eller det onda kolesterolet, och som kan lagras in i kärlväggarna. Kroppens immunförsvar triggas då igång och slår till mot de kroppsegna LDL-partiklarna. Immunsvaret mot LDL kan i sin tur leda till inflammationshärdar i blodkärlsväggen som så småningom brister och orsakar en blodpropp. Om en sådan blodpropp bildas i hjärtats kranskärl uppstår en hjärtinfarkt, om den bildas i hjärnans kärl kan resultatet bli stroke.

Forskargruppen, under ledning av professor Göran K Hansson vid Centrum för molekylär medicin i Solna, har tagit fram en cellterapi som selektivt dämpar kärlinflammationen inducerad av LDL. I terapin används så kallade dendritceller, som bland annat utmärks av att de är väldigt plastiska och därför med vissa metoder kan styras av forskarna.

– Med rätt behandling kan man få dendritceller att dämpa ner istället för att driva på inflammationen kring LDL-partiklarna i blodkärlen. Fördelen är att man kan åstadkomma en terapi mot kärlsjukdom som blir väldigt specifik, säger Andreas Hermansson, en av forskarna bakom studien.

De studier på möss som nu presenteras i Circulation har visat på skyddande effekter av behandlingen med uppemot 70 procent reducering av åderförkalkningsprocessen. Forskarna publicerade i fjol resultat som visade att antikroppar mot de receptorer som driver immunreaktionen har skyddande effekter, och nu presenterar man alltså en cellterapi som är minst lika effektiv. Förhoppningen är att resultaten ska bana väg för en helt ny generation av selektiva anti-inflammatoriska terapier mot hjärt-kärlsjukdom.

– Traditionellt sett har ju behandlingen av åderförkalkning riktat in sig på att sänka blodfetter, men en stor del av patienterna får trots detta fortfarande livshotande infarkter och stroke. Vi ser nu en möjlighet att gå till roten av det onda och att så att säga nollställa immunsystemets reaktion mot LDL, eftersom den så ofta leder till ödesdigra konsekvenser, säger Göran K Hansson.

Centrum för molekylärmedicin är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Den aktuella forskningen har finansierats genom anslag från Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vinnova, Hjärt-Lungfonden, Stockholms läns landsting samt EU:s sjunde ramprogram. En patentansökan har också inlämnats.

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Publikation: “Immunotherapy with tolerogenic apolipoprotein B-100 loaded dendritic cells attenuates atherosclerosis in hypercholesterolemic mice”, Andreas Hermansson, Daniel Johansson, Daniel F.J. Ketelhuth, John Andersson, Xinghua Zhou & Göran K. Hansson, Circulation, online 28 February 2011.

Bilden: Göran K Hansson, foto av Ulf Sirborn.

Kontaktinformation
För frågor, kontakta:

Göran K Hansson, professor
Tel: 08-517 762 22
Mobil: 070-878 87 38
E-post: goran.hansson@ki.se

Andreas Hermansson, med dr
Tel: 08-517 764 19
Mobil: 070-204 15 89
E-post: Andreas.hermansson@ki.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera