Stor risk för ökade utsläpp av växthusgaser från tinande arktiska permafrostjordar
Permafrostjordar innehåller mer organiskt material än vad man tidigare trott. Tinande permafrost leda till fördubbling av ofruset kol vid slutet av detta århundrade. Detta kan i sin tur ge ökad produktion av växthusgaser, vilket påskyndar den globala uppvärmningen. Resultaten presenteras i en ny avhandling framlagd vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet.
– Om permafrosten tinar kan det liknas vid att dra ut sladden ur en fullpackad frys. Det organiska materialet i marken börjar brytas ned av mikroorganismer vilket leder till ökad produktion av växthusgaser. Det handlar om ekosystem som har bundit kol från atmosfären i marken i form av döda växt- och djurdelar under årtusenden. Min avhandling visar att permafrostjordar i Ryssland och Kanada innehåller mer organiskt material än vad man tidigare trott, säger Gustaf Hugelius, författare till avhandlingen ”Quantity and quality of soil organic matter in permafrost terrain”.
Förråden av markbundet organiskt kol som idag lagras i nordliga permafrostjordar motsvarar drygt två gånger allt kol som finns i jordens atmosfär i form av växthusgaserna koldioxid och metan. Som en följd av den pågående globala uppvärmningen väntas mer av detta markbundna organiska material bli tillgängligt för nedbrytning av bakterier och svampar i takt med att marken värms upp och permafrost tinar. Processen kan också påskyndas av att tinande permafrost ibland resulterar i kollaps av markytan med lokal sjöbildning som följd (s.k. termokarstsjöar), vilket i sin tur leder till ökade utsläpp av den kraftiga växthusgasen metan.
– Ökad omsättning av det organiska materialet i marken kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser. På detta sätt skapas en ond cirkel där ökade växthusgasutsläpp från tinande permafrost i sin tur driver fram ytterligare temperaturökningar, säger Gustaf Hugelius.
– Mina resultat bygger på detaljerade landskapsstudier från expeditioner i Kanada och Ryssland. För att få en bättre bild av händelseförloppet kan detaljerade kartor kombineras med studier av det markbundna materialets kemiska sammansättning eller resultat från modeller som simulerar landskapets utveckling i ett varmare klimat, säger Gustaf Hugelius.
För mer information kontakta:
Gustaf Hugelius, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Tel: 08-674 78 73, email: gustaf.hugelius@natgeo.su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
