Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

3 februari 2011

Världsunik samling knypplade textilier – en historisk skatt

Ordet knyppling har under vår tid varit liktydigt med onyttigt kvinnligt arbete. Men under 1500- och 1600-talet var knypplade bårder och uddar av guld och silver på klädedräkt och andra textilier status och förbehållet samhällets allra översta skikt. Textilvetaren Lena Dahrén har gjort den första studien någonsin av detta konst- och kulturhistoriskt värdefulla och världsunika material.

Ordet knyppling har under vår tid varit liktydigt med onyttigt och bortkastat kvinnligt arbete. Men under 1500- och 1600-talet var knypplade bårder och uddar av guld och silver på klädedräkt och andra textilier status och förbehållet samhällets allra översta skikt. Textilvetaren Lena Dahrén har gjort den första studien någonsin av detta konst- och kulturhistoriskt värdefulla och världsunika material.

Lena Dahrén, som lade fram sin avhandling i december, har beskrivit och analyserat de i Sverige bevarade metallknypplingarna av guld och silver tillverkade 1550-1640. Hon har studerat metallknypplingarnas teknik och även satt in knypplingen i ett historiskt, socialt och ekonomiskt sammanhang. Avhandlingen ger en bild av knypplingarnas tillverkning, förmedling, bruk och återbruk.

Hon presenterar knypplade bårder och uddar av guld och silver från nämnda tidsperiod. De är bevarade på liturgiska textilier, men många har ursprungligen kantat dyrbara dräkter burna av samhällets allra översta skikt.

– Knypplingarna av guld och silver var, tillsammans med exklusiva tyger av siden och sammet samt smycken av pärlor och ädla stenar, statusbetecknande på den tiden, säger Lena Dahrén.

Med sin forskning vill hon öka förståelsen för textiliers och knypplingars betydelse för att framhäva och markera social status. Hon belyser även förutsättningarna för det praktiska utövandet, med bevarade föremål, porträtt och dokument som källor. Att knypplade bårder av guld och silver inte har studerats tidigare beror sannolikt på det svåra källäget, menar Lena Dahrén.

–    Det dyrbara materialet smältes ofta ner för att återvinna den dyrbara metallen. I Sverige finns dock ett förhållandevis stort material bevarat på liturgiska textilier, som möjliggjort fördjupade tekniska studier av de knypplade bårderna, säger hon.

–    Det har i sin tur gjort det möjligt att föra ett resonemang om hantverkstraditioner och mönsterutveckling.

Lena Dahréns avhandling är också intressant för att den sammanför ett praktiskt och teoretiskt synsätt för studier av dräkt och textilier. Hennes praktiska erfarenhet av textiltarbete har varit en förutsättning för att kunna läsa och tolka de bevarade knypplade bårderna och uddarna – och sätta in dem i ett socialt ekonomiskt sammanhang.

För mer information, kontakta Lena Dahrén, 018-471 23 34, 070-636 39 49, eller lena.dahren@konstvet.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera