Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

1 februari 2011

Cellernas insulinfabriker fångade på bild efter transplantation

Idag kan patienter med typ 1-diabetes behandlas genom transplantation av insulinproducerande celler från donatorer, men cellernas överlevnad är låg. Olof Eriksson presenterar i sin avhandling en avbildningsteknik som gör det möjligt att följa de transplanterade cellerna i kroppen – ett instrument som kan bli viktigt när man vill förstå varför cellerna skadas.

Disputationen äger rum den 4 februari vid Uppsala universitet.

Transplantation av insulinproducerande celler, s.k. langerhanska öar, används idag för att behandla patienter med typ 1-diabetes. Hos dessa patienter har alla insulinproducerande celler förstörts, men de kan återfå förmågan att producera eget insulin efter transplantationen. Öarna transplanteras oftast till mottagarens lever. Tidigare har man inte kunnat se vad som händer med öarna efter transplantationen, men man vet att en stor del av dem skadas eller förstörs och därför behövs öar från flera olika donatorer för att en patient ska tillfriskna.

Olof Eriksson har i sin avhandling använt en ny metod baserad på så kallad PET-teknik för att följa öarnas fördelning och överlevnad efter transplantation. Öarna märktes i förväg med radioaktivt socker och patienten undersöktes sedan med PET-kamera under hela transplantationen. Studien visar att en del av öarna skadas kort efter transplantation och att de som överlevde tenderade att ansamlas i hög koncentration i små områden i levern.

– Denna avbildningsteknik kommer i framtiden att kunna användas för att till exempel undersöka hur nya metoder för att öka andelen öarnas överlevnad fungerar, säger Olof Eriksson.

I avhandlingen presenteras också en ny klass av spårsubstanser, som kan användas för att studera langerhanska öar. Förhoppningen är att dessa i framtiden kan användas för att titta på mängden öar i patientens egen bukspottskörtel.

– Detta skulle vara av stort intresse, eftersom mängden av de langerhanska öarna i bukspottskörteln inte förändras bara vid typ 1-diabetes utan också vid den betydligt vanligare, och globalt ökande, typ 2 diabetes, säger Olof Eriksson.

Om PET-teknik: PET (positronemissionstomografi) är en avbildningsteknik med många användningsområden inom sjukdomsdiagnostik, uppföljning av behandling och forskning. Läkemedel, eller andra biologiskt aktiva ämnen, kan märkas radioaktivt utan att egenskaperna förändras. Med hjälp av den radioaktiva märkningen kan ämnet sedan följas i kroppen med hjälp av en s.k. PET-kamera.

För mer information, kontakta Olof Eriksson, mobil: 070-790 30 54, olof.eriksson@radiol.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera