Det icke-identiska ger plats åt utopin

Anders Bartoneks avhandling behandlar filosofen Theodor W. Adornos (1903-1969) sena filosofi, och fokuserar särskilt på begreppet identitet, som utgör den huvudsakliga problematik som Adorno försöker ta itu med i sin negativa dialektik. Genom att tolka Adornos teori om identitet och icke-identitet vill Anders Bartonek visa vilka verktyg till samhällsförändring denna teori innehåller.

Identitet ett problematiskt anspråk
Filosofins och vetenskapens försök att skapa identitet innebär att den med sina system och teorier försöker motsvara och stämma överens med verkligheten – skapa identitet. Men Adorno menade att det är en myt att de filosofiska eller vetenskapliga systemen fullt ut kan motsvara verkligheten. 

Problemet med identiteten är att systemen inte bara försöker motsvara verkligheten, utan Adorno menar att tänkande, filosofi och vetenskap drivs av kontroll- och behärskningsmotiv. Genom att klassificera, kategorisera, obducera och namnge har människan försökt att kontrollera och behärska naturen för dämpa sin rädsla inför den. Därigenom riskerar man att förlora det man vill försöka fånga – tingens sanna natur.

– Adorno skriver att vetenskapen härigenom har samma relation till naturen som diktatorn till sina undersåtar: han känner dem i den mån han kan manipulera dem, säger Anders Bartonek.

Icke-identiteten ger en öppning
Det finns alltså alltid något icke-identiskt i verkligheten som inte går att rätta in i systemen eller förklara till fullo, menade Adorno. Eftersom det finns något icke-identiskt som egentligen inte låter sig inrättas i systemen, finns det dessutom enligt Anders Bartonek en öppning som kan möjliggöra förändring, en möjlighet att tänka sig “ut ur” det rådande samhället och dess tankemönster.

Därmed blir det icke-identiska själva luckan i systemen, det blir den “ort” vid vilken systemen inte kan sluta sig, utan öppnas upp och kritiseras. Och det är vid denna icke-identiska ort som de utopiska motiven i Adornos filosofi blir förklarbara. Det icke-identiska möjliggör alltså tänkandet av ett annat samhälle, men är samtidigt också platsen för möjligheten till dess förverkligande.

– Jag kallar min avhandling “Filosofi i konjunktiv” för att jag binder ihop hela det utopiska spektrumet genom att formulera Adornos utopiska tänkande som ett konjunktiviskt tänkande, säger Anders Bartonek.

Theodor W. Adorno
Adorno räknas till grundarna av den så kallade Frankfurtskolan eller till den Kritiska teorin. Frankfurtskolan har sin bas i institutet för socialforskning i Frankfurt, som grundades 1924 för att möjliggöra en plattform för interdisciplinär samhällsteori, vilken ville rikta en kritisk blick på samhällets helhet.

Anders Bartonek är doktorand i filosofi, Institutionen för kultur och kommunikation vid Södertörns högskola.

Avhandling: Philosophie im Konjunktiv. Nichtidentität als Ort der Möglichkeit des Utopischen in der negativen Dialektik Theodor W. Adornos

eng: Subjunctive Philosophy. Nonidentity as the Place for the Possibility of the Utopian in the Negative Dialectics of Theodor W. Adorno)

Opponent: Professor Christoph Menke, Goethe-University, Frankfurt am Main, Germany

Disputationen sker den 21 januari kl. 10.00 i rum MA 624, Södertörns högskola.
Kontakt

Eleonor Björkman, informatör vid Södertörns högskola: 08-608 50 62 eller 070-286 13 32

Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.

Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.