Professionssträvande kommunala chefer – ett demokratiskt problem
I vissa kommuner ses det privata näringslivet som ett ideal och kommunala chefer betraktar kommunen som ett företag. Chefer följer inte alltid de politiska besluten och ser till och med ibland politiker som något mer eller mindre onödigt. Det är ett stort demokratiskt problem som leder till att politiken läggs tillrätta av personer, som väljarna inte har möjlighet att ställa till svars. Det skriver Ann-Sofie Lennqvist Lindén i sin doktorsavhandling i statskunskap vid Örebro universitet.
Ann-Sofie Lennqvist Lindén har i en fallstudie av en stor svensk kommun undersökt 2000-talets trend där kommunala chefer strävar efter professionell status. Hennes avhandling visar att cheferna vill ha kontroll över sitt arbetsområde och att deras relationer till politikerna, som formellt sett alltid är överordnade, blir problematiska ur ett demokratiperspektiv. Ledande tjänstemäns strävan efter att vara professionella chefer gör att de vill bestämma själva utan inblandning från vare sig politiker eller andra yrkesgrupper.
– I ledarskapsutbildningar lär sig kommunala chefer hur de ska disciplinera både sig själva och sin omgivning, enligt idealen från New Public Management. I praktiken leder detta till att kommunala chefer kan se politiker som något mer eller mindre onödigt. De tycker inte att politikerna ska styra de kommunala verksamheterna, säger Ann-Sofie Lennqvist Lindén.
Hennes resultat visar att många chefer ser kommunen som ett storföretag där näringslivsinspirerade lösningar betraktas som både önskvärda och nödvändiga. Ekonomiska värden som kostnadseffektivitet, funktionell rationalitet och produktivitet dominerar på bekostnad av demokratiska värden som politisk demokrati, rättssäkerhet och offentlig etik. Ann-Sofie Lennqvist anser att det finns ett behov av att utbilda chefer i innebörden av en demokratiskt styrd organisation där också demokratiska värden tas på allvar.
– Självklart är det positivt om kommunen är effektivt och ekonomiskt välskött men de demokratiska värdena får inte åsidosättas i det offentliga. Även om chefer anser sig vara experter inom området så är det inte upp till dem att välja om de vill följa politiska beslut eller inte.
– Chefer är hårt arbetande människor som strävar efter att göra ett gott arbete och konsekvenserna är inte alltid möjliga att överblicka när man befinner sig mitt i en process. Jag hoppas att min avhandling ger ett annat perspektiv som skapar debatt om en kommun verkligen ska styras utifrån företagsprinciper.
De professionssträvande cheferna som blickar mot den privata sektorn värderar ekonomiska värden högst, och ser sig som de som vet bäst. Detta leder till att många tjänstemän talar om att politikerna är okunniga och gör fel saker. I Ann-Sofie Lennqvist Lindéns forskning visar fallstudien dock att politikerna är något bättre utbildade än cheferna.
– Formellt råder det inte någon kunskapsbrist hos politiker trots det vanligt förekommande talet om okunniga politiker. När politiker omtalas som ”okunniga” avses något annat än formell utbildning och kommunal erfarenhet. Jag kan inte finna att tjänstemännens syn på sig själva som professionella, som vet bäst, i motsats till okunniga politiker och medarbetare, vilar på vetenskaplig kunskapsbas, vilket krävs för att en grupp ska kunna betraktas som en profession.
– Det pågår en professionaliseringsprocess bland kommunala chefer. Det har utvecklats särskilda chefsföreningar, diplom på genomgångna ledarskapsutbildningar och dokumenterad chefserfarenhet som är tecken på professionalisering. Dessutom är det de som redan är chefer som väljer vilka medarbetare som ska utses till nästa generations chefer. Med ett ideal från ett manligt könskodat näringsliv är det också en maskuliniseringsprocess som pågår bland kommunala chefer idag.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ann-Sofie Lennqvist Lindén: 0731-53 29 88, ann-sofie.lennqvist-linden@oru.se
