Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

13 december 2010

Hur ser hyresgäster och fastighetsförvaltare på utemiljöskötseln?

Förvaltningen av gårdsmiljöer i hyreshusområden diskuteras ofta i tekniska termer. Nu kommer en avhandling av Therese Lindgren från SLU om de boendes syn på skötseln av utemiljön, och om hur kunskap om detta kan utnyttjas av förvaltarna.

I svenska flerfamiljshusområden är bostadsgårdarna en viktig del av hemmet och vardagen för många människor. De är också en viktig del av städernas och tätorternas grönstruktur. Samtidigt har förvaltningen av dessa typer av utemiljöer fått lite uppmärksamhet inom forskningen. Den diskussion som förs, i praktik och forskning, handlar ofta om tekniska förvaltningsaspekter, såsom hur intensivt de ska skötas och med vilka metoder. Therese Lindgrens avhandling har i stället en annan utgångspunkt: hur de boende ser på förvaltningen av utemiljön och på vilka sätt skötseln kan bidra till ett bättre boende.

Avhandlingen bygger på intervjuer med hyresgäster och utemiljöansvarig personal i tre flerfamiljshusområden från miljonprogrammet i tre tätorter i Skåne. I intervjuerna har Therese Lindgren utforskat hur synen på gårdsförvaltningens utförande och tekniska kvalitet ser ut från respektive horisont. De boendes perspektiv står i fokus, men eftersom de som utför och beslutar om skötselarbetet har stort inflytande på förvaltningen uppmärksammas även deras perspektiv.

Intervjuerna visar att både förvaltare och boende betonar tre faktorer som är viktiga för de boende: att bostadsgården upplevs som välskött och som en trygg miljö samt att skötselinsatserna upplevs som rättvist fördelade. Att bidra till dessa upplevelser kan därmed vara ett konkret mål för förvaltningen. Samtidigt är upplevelserna komplexa, och påverkas av många olika aspekter av förvaltningen och av det lokala sammanhanget. Till exempel visade det sig att de boendes förväntningar på områdets skötsel påverkades av den bild de hade av den utförande personalen, och av andra boende i området. Det var t.ex. vanligt att boende menade att skötselpersonalen skötte gårdarna väl fastän de ansåg att bostadsgården ibland var skräpig, på grund av de boende.

Alla har dock inte samma syn på hur förvaltningen ska bedrivas för att ge välskötta och trygga gårdar, och samtidigt vara rättvis. Till exempel förekom flera olika uppfattningar av vad en rättvis fördelning av skötselinsatserna är, vissa tycker att insatserna borde fördelas lika mellan gårdar och områden medan andra vill att insatserna bör anpassas till slitaget på respektive gård. Resultaten visar att en förvaltning som på olika sätt anpassas utifrån de boendes perspektiv och syn på sitt bostadsområde kan ge nöjdare hyresgäster.

Det är även viktigt att inte enbart fokusera på förvaltningens tekniska kvalitet, utan att även uppmärksamma andra aspekter. Det kan t.ex. handla om hur skötselinsatserna ska fördelas geografiskt och organiseras – ska personalen vara lokalt placerad och ska boende få möjlighet att medverka? En annan aspekt är hur den utförande personalens avgörande roll i förvaltningen och gentemot de boende ska hanteras.

Landskapsarkitekt Therese Lindgren, område landskapsutveckling, SLU, försvarar sin avhandling Green space management & residents’ benefits.
Tid: Fredag den 17 december 2010, kl. 13.00
Plats: Crafoordsalen, Navet, SLU, Alnarp
Opponent: Professor Cecil C Konijnendijk, Københavns universitet, Danmark
Mer information: Therese Lindgren, 040-41 51 48, Therese.Lindgren@ltj.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002411/ [Ref 1]
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 2]

SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera