Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

9 december 2010

Hyacinter och andra lökväxter räddas åt eftervärlden

Lökväxter har odlats ända sedan medeltiden i Sverige, men många av dem försvann från handeln efter andra världskriget och levde kvar i okända trädgårdar. Nu har de återupptäckts och samlats i en ny bok.

Lökväxter har odlats ända sedan medeltiden i Sverige, men många av dem försvann från handeln efter andra världskriget och levde kvar i okända trädgårdar. Nu har de återupptäckts och samlats i en ny bok.
”Dagny bor utanför Trollhättan. I samma bygd bodde familjen Hansson. De odlade en mörk röd dahlia som kan härledas bakåt till år 1919.” Så skriver en av de tusentals brevskrivare som hört av sig till POM – Programmet för odlad mångfald – sedan de nationella kulturväxtinventeringarna började 2002. I den senaste inventeringen Lök- och knöluppropet har över 1300 växter rapporterats in till programmet, växter som sannolikt skulle ha försvunnit för gott om de inte samlats in och dokumenterats. Bland annat har över 80 sorter av dahlia kommit in, vissa av dem över 100 år gamla.
– Generationen med kunskap och intresse för fritidsodling håller på att försvinna, och med den en stor del av vår biologiska mångfald och vårt kulturarv, säger Karin Persson som har lett inventeringen.
Växter med kulturhistoria
De första lökväxterna som introducerades i landet var troligen påskliljan, snöklockan och madonnaliljan. Andra populära lökväxter såsom hyacinter, morgonstjärna, pärlhyacinter, snödroppar och tulpaner infördes under 1600-talet. Det var i mitten av 1800-talet som försäljningen av växter via kataloger kom igång, och i början av 1900-talet fanns det en uppsjö av arter och sorter till försäljning. Många av dessa växter försvann efter andra världskriget från handel och kan idag vara helt försvunna om de inte finns kvar i någons trädgård.
Många gånger fick man en lök eller knöl av grannar, vänner eller släktingar. På så sätt spreds vissa sorter inom ett område. Många av växterna har fått egennamn uppkallade efter en person, gård eller plats.
– Dessa växter har både en rik kulturhistoria och en genetisk mångfald som är viktig att ta tillvara. De mest intressanta av de insamlade växterna kommer att bevaras i en nationell genbank. Allmänheten kommer att kunna se växter och deras historia på regionala klonarkiv runt om i landet, berättar Karin Persson.
Lök- och knöluppropet är en rikstäckande inventering där vi letar efter äldre material av prydnadslökar och knölar. Syftet med uppropet är att dokumentera lökar och knölar som har varit i odling före 1940. Uppropet startade under våren 2006 och exempel på växter vi letar efter är snöklockor, krokusar, klockliljor, hyacinter, liljor, knölbegonior och dahlior.
Att inventera lök- och knölväxter – en handledning
Karin Persson
Utgiven av Centrum för biologisk mångfald 2010 
174 sidor
ISBN 978-91-89232-44-0
Ca-pris 160 kr

Kontakt:
Karin Persson, CBM
Tel. 040-41 55 46, 070-264 63 56
E-post: Karin.Persson@cbm.slu.se

Recensionsex kan beställas av Anna Maria Wremp, CBM
Tel. 018-67 13 94
E-post publikationer@cbm.slu.se
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Programmet för odlad mångfald POM, är en nationell satsning som samlar in och dokumenterar både kulturväxter och kunskap om odlade växter. Informationen består till lika delar av biologi och kulturhistoria. POM är en del av verksamheten vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU och Uppsala universitet. Se www.pom.info [Ref 1] och www.cbm.slu.se [Ref 2]
Sedan 2002 har POM initierat ett flertal landsomfattande inventeringsprojekt, så kalladeupprop. Först ut var Fröuppropet som följts av Perennuppropet, Rosuppropet, Lök- och knöluppropet, Frukt- och bäruppropet, Träd- och buskuppropet, Sparrisuppropet och det nystartade Krukväxtuppropet.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera