Artikel från Umeå universitet
2 december 2010

Minskat spelberoende och ökad livskvalitet efter behandling via Internet

En Internetbaserad behandling för vuxna spelberoende minskar både spelproblemen och förekomsten av depressions- och ångestsymptom. Det visar en studie som presenteras vid Medicinska riksstämman 2 december. Behandlingen baseras på motiverande samtal, kognitiv beteendeterapi och terapistöd via telefon.

En Internetbaserad behandling för vuxna spelberoende minskar både spelproblemen och förekomsten av depressions- och ångestsymptom. Det visar en studie som presenteras vid Medicinska riksstämman 2 december. Behandlingen baseras på motiverande samtal, kognitiv beteendeterapi och terapistöd via telefon.

Ungefär var femtionde svensk har spelproblem. Men av dem är det bara var tionde person som söker hjälp. Att erbjuda behandling på distans är en möjlighet att sänka ”tröskeln” för att våga söka hjälp och ökar möjligheten att erbjuda behandling för fler.

En långtidsuppföljning av ett Internetbaserat självhjälpsprogram för spelberoende vuxna, presenteras av professor Per Carlbring, Umeå universitet, under Medicinska riksstämman. Utvärderingen har finansierats av Statens folkhälsoinstitut.

Studien bygger på totalt 316 personer, där 218 personer fullföljde en åtta veckor lång Internetbehandling med terapistöd. Studien utvärderar effekten av behandlingen efter 36 månader och utifrån åtta olika bakgrundsvariabler. De viktigaste enskilda variablerna var hur ofta man tappar tidsbegreppet när man spelar, alkoholkonsumtion, och om man har skulder eller inte.

Frånsett ett klart minskat spelande bland de behandlade så visar resultaten också en betydande nedgång av ångest- och depressionssymptom och en ökad självupplevd livskvalitet. Resultaten visar inga påvisbara skillnader i utfallet mellan olika typer av spelformer.

Att före behandlingsstart ha en bakgrund med förhöjd alkoholkonsumtion, tre eller flera standardglas per tillfälle, halverar chansen för ett lyckat utfall av behandlingen. Däremot betyder skulder innan behandlingsstart och ett bibehållet tidsbegrepp under spelande ökade chanser till lyckat resultat.

Resultaten kommer att publiceras i en artikel under 2011.

För mer information:
Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, Umeå universitet, 0700-400 399, e-post: per.carlbring@psy.umu.se
Marie Risbeck, projektledare Spelberoendeprojektet, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 97 24, e-post: marie.risbeck@fhi.se
Johan Landin, pressekreterare, 063-19 97 69, e-post: johan.landin@fhi.se
 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera