Artikel från Högskolan i Skövde

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

25 november 2010

Stora barngrupper ger antibiotikaresistens

Minska storleken på förskolors barngrupper och du kommer också att minska spridningen av antibiotikaresistenta pneumokockbakterier i hela samhället. Det visar Diana Karlsson vid Högskolan i Skövde i sin doktorsavhandling.

Innan antibiotikans intåg var dödligheten i infektioner orsakade av pneumokockbakterier mycket hög. Nu ställer den fruktade bakterien läkekonsten inför nya svåra utmaningar genom att utveckla resistens mot antibiotika. Diana Karlsson – forskare vid Högskolan i Skövdes forskningscenter för Systembiologi – pekar i sin doktorsavhandling ut en möjlig väg att minska pneumokockernas spridning i samhället: Se till att förskolor inte har för stora barngrupper.

– I de simuleringar jag gjort sjunker mängden pneumokocker i samhället med nästan 80 procent om vi minskar medelstorleken på förskolans barngrupper från 16,7 till 13,4 barn per grupp säger Diana Karlsson.

Siffrorna 16,7 och 13,4 är inte valda av en slump. De motsvarar det genomsnittliga antalet barn i en svensk förskolegrupp 2006 och 1985.

Hög andel resistens

Barn i förskoleåldern bär ofta på pneumokocker utan att vara sjuka. Samtidigt konsumeras mycket av den antibiotika som skrivs ut i Sverige av just förskolebarn. Kombinationen av mycket bakterier och hög antibiotikaförbrukning leder till att andelen resistenta pneumokocker i gruppen av dagisbarn är hög.

I sin avhandling har Diana Karlsson undersökt hur spridningen av pneumokocker påverkas av en minskad antibiotikaanvändning. Resultatet visar att det totala antalet resistenta pneumokocker inte minskar någonting om antibiotikaförbrukningen går ned. Däremot minskar andelen pneumokocker som är resistenta.

– Det räcker alltså inte att bara minska förbrukningen av antibiotika för att begränsa förekomsten av pneumokocker. Vi måste kombinera detta med fler åtgärder som till exempel vaccinering eller en begränsning av storleken på förskolans barngrupper, säger Diana Karlsson.

Nätverksmodell

Diana Karlsson är systembiolog och datorn är hennes laboratorium. Hon har kommit fram till sina resultat genom att bygga en så kallad nätverksmodell. Detta är en datorbaserad miniatyrvärld där individers kontakter med varandra och därmed spridningen av pneumokocker kan simuleras.

Som en del av avhandlingen har Diana Karlsson också deltagit i en studie där prover från patienter med svåra pneumokockinfektioner har analyserats. Dessa prover  samlades in i sydvästra Sverige under åren 1998 till 2001 av Birger Trollfors och Stefan Berg vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

Analysen visar att situationen i sydvästra Sverige när det gäller resistens hos pneumokocker är relativt god. 90 procent av bakteriestammarna gick att behandla med de sex olika antibiotikatyper som ingick i studien.

– En anledning till detta är att antibiotikaförskrivningen i sydvästra Sverige fortfarande är relativt låg om vi jämför med andra delar av landet, avslutar Diana Karlsson.
För ytterligare information kontakta Diana Karlsson: 0500-44 86 35
Diana Karlsson

Disputerade den 12 november 2010 inom området Infektionsbiologi
Avhandlingens titel: Studies on emergence and spread of antibiotic resistant Streptococcus pneumoniae
Avhandlingen lades fram vid Karolinska Institutet

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera