Artikel från Linnéuniversitetet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

24 november 2010

Hur går det för elever med dyslexi i högre utbildning?

Idag går allt fler vidare till högre utbildning. En funktionsnedsättning som dyslexi ska inte innebära några hinder för högskole- och universitetsstudier och antalet studenter med dyslexi har ökat med flera hundra procent de sista två decennierna. Men hur går det för dessa studenter som kommer till en verksamhet som till stor del består av att konsumera och producera ord? Det motsägelsefulla mötet mellan högskolan och studenter med dyslexi analyserar pedagogen Marianne Björn Milrad i en ny avhandling.

– Syftet med avhandlingen är att bidra till förståelse för studenternas möjlighet eller hinder att delta i högre utbildning säger Marianne Björn Milrad. I avhandlingen har Marianne Björn Milrad gjort en kartläggning av hur det ser ut på svenska högskolor när det gäller stöd till studenter med funktionsnedsättning. Representanter från högskolorna som universitetslärare och samordnare för studenter med funktionsnedsättning samt studenter med dyslexi har delat med sig av sina erfarenheter.

Resultatet visar på en något motstridig bild. Högskolorna har relativt god tillgänglighet när det gäller information på sina hemsidor. Där står till exempel att de erbjuder stöd i form av tekniska och pedagogiska resurser. Lärarna, samordnarna och några av studenterna ger delvis en annan bild av hur det faktiskt ser ut. De visar på avsaknad av stöd samt bristande tillgänglighet och möjlighet till delaktighet. Analysen visar att bristerna medför att studenter med dyslexi riskerar att misslyckas med sina studier eller i alla fall behöva längre tid än kurskamraterna. I den avslutande diskussionen påpekar författaren att det finns ett behov av att utifrån ett miljörelativt perspektiv kartlägga de situationer som studenter med dyslexi möter på högskolan för att se om miljön är tillgänglig eller ställer upp hinder, samt om det finns möjlighet till delaktighet för dessa studenter.

Marianne Björn har sedan tidigare en magisterexamen i pedagogik från Uppsala universitet och en högskoleingenjörsexamen i datateknik från Ingenjörshögskolan i Jönköping. Forskarstudierna har bedrivits vid Linnéuniversitetet i Växjö under handledning av docent Christer Jacobson.

Avhandlingen ”Studenter med läs- och skrivsvårigheter som deltagare i högre utbildning” försvaras den 26 november 2010 kl.13.00, i sal Weber, Linnéuniversitetet, Växjö. Fakultetsopponent är professor Åke Olofsson, Umeå universitet

Kontaktinformation
För mer information kontakta Marianne Björn, telefon: 0470-708093 eller e-post: marianne.bjorn@lnu.se

Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Linnaeus University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: lupress@lnu.se.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera