Elevernas val styr musiken i skolan
Musikundervisningen ska innehålla en blandning av det bekanta och det främmande och uppmuntra till kreativt skapande. Men i dag dominerar ett snävt urval av pop- och rocklåtar som är enkla att spela medan till exempel hiphop, klassisk musik, folkmusik och jazz knappast förekommer. Det skriver Örebroforskarna Eva Georgii-Hemming och Maria Westvall i en artikel i British Journal of Music Education som har fått stor uppmärksamhet internationellt.
Eva Georgii-Hemmings och Maria Westvalls forskning visar att många skolor använder ett slags ”vad-ska-vi-göra-idag-pedagogik”. Elever får ofta välja vilka sånger de vill spela och med vilka kompisar de vill spela. Att spela och sjunga enklare poplåtar uppskattas ofta av eleverna och det har blivit både innehåll, pedagogisk metod såväl som mål i undervisningen.
– Intentionen att ta tillvara elevernas intressen och erfarenheter är god. Men problemet är att den här typen av innehåll inte representerar alla elevers erfarenheter, även om man kan tro det. Elevernas musikintressen är mer mångfacetterade. Undervisningen ska inte vara en väg in i en dominerande musikkultur utan innehålla en dialog mellan olika erfarenheter, med en lärare som guide så att det blir en blandning av det bekanta och något nytt, säger Eva Georgii-Hemming.
– Lärarna talar ofta om musiklektionerna som elevernas chans till en andningspaus under skolveckan och att de vill ge eleverna en möjlighet att uppleva glädje i en omgivning de känner sig bekväma i. Detta är en viktig intention, men dessutom behöver skolans musikundervisning möjliggöra möten med olika former av musik och musikkulturer. Eleverna behöver också få arbeta med att skapa egen musik, säger Maria Westvall.
Vissa elever bestämmer
Forskningen visar att detta leder till att de dominerande eleverna helt enkelt styr innehåll och upplägg medan de som saknar tidigare erfarenheter av att spela något instrument inte vågar ta plats. Detta är ett komplext problem som relaterar till frågor om kön, klass och etnicitet. Trots att det finns digital utrustning utnyttjas den sällan i undervisningen för kreativt skapande, dessutom är det ovanligt att man diskuterar musikens roll i reklam, film och dans eller sätter lyssnandet i fokus.
– Ingen vill gå tillbaka till en undervisning som är helt och hållet lärarstyrd eller som utesluter popmusik till förmån för någon annan given kanon. Men för att musikundervisningen inte ska bli begränsande, behövs en balans mellan barn och ungdomars tidigare erfarenheter och att de får möjlighet att bredda sina musikaliska horisonter genom att möta det obekanta, säger Maria Westvall.
– Vi har efter vår artikel blivit kontaktade av forskare i såväl Storbritannien, USA, Canada som Serbien. Sverige var tidigt med att inkludera elevernas musikaliska erfarenheter och nu är andra länder på väg mot en mer informell undervisningsstrategi. Därför vill man höra om och lära av våra erfarenheter, avslutar Eva Georgii-Hemming.
Inom kort kommer ännu en artikel från samma studie att publiceras. Örebroforskarna har undersökt bland annat hur musiklärarstudenter upplever sin utbildning och hur de definierar målen för musikundervisningen.
Kontaktinformation
För mer information kontakta
Eva Georgii-Hemming 070-2542027
Maria Westvall 070-3893334
