Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

11 november 2010

Historiedebatt tabu i Israel

Att förstå fiendens syn på historien är viktigt om det någonsin ska bli fred i mellanöstern. Tyvärr har det nästan blivit ett tabu att skapa förståelse för motparten i dagens Israel och Palestina. Det menar Lisa Strömbom som disputerar i statsvetenskap vid Lunds universitet den 12 november.

Lisa Strömbom har studerat den historiedebatt som ägde rum i Israel under 90-talet då fredsprocessen i mellan israeler och palestinier såg ganska lovande ut. Osloavtalet 1993 var det närmaste man kommit en fredsuppgörelse sedan staten grundades 1948.

Under samma tidsperiod började israeliska historiker se på landets födelse med delvis nya ögon – kriget som föregick statens skapande var inte så obefläckat som man tidigare gjort gällande: Det var inte så att judarna började bygga sitt land i en tämligen avfolkad region och att de palestinier som bodde där lämnade landet självmant eller på uppmaning av den egna eliten. Massakrer och fördrivningar kom upp i dagsljuset.

– Historiedebatten var inte okontroversiell, men den fanns där och var mycket livlig, säger Lisa Strömbom.

1995 mördades den israeliske premiärministern Yitzhak Rabin och Osloprocessen stagnerade. Därefter, och särskilt efter utbrottet av andra intifadan 2001, har historiedebatten i israelisk media avstannat.

Läroböcker som tar upp det palestinska perspektivet på historieskrivningen har reviderats eller plockats bort från undervisningen. Dessutom kompletterades historieämnet men ett nytt ämne ”heritage” (arv) som ger en mer ideologiskt färgad bild av Israels historia.  

–I dag finns ingen historiedebatt längre i israelisk dagspress, säger Lisa Strömbom. Starka och inflytelserika nationalistiska krafter stämplar allt ifrågasättande av den traditionella israeliska historieskrivningen som antiisraelisk. Även människorättsorganisationer, fredsaktivister och samhällskritiska akademiker stämplas som illojala mot staten, och beskrivs inte sällan som ett hot mot dess överlevnad.

Som ett exempel på hur det israeliska samhället har förändrats nämner Lisa Strömbom de 100 000-tals israeler som gick man ur huse för att demonstrera mot Libanonkriget år 1982. Till skillnad mot tidigare krig ansåg man att detta hade gått att undvika och att den israeliska militären tagit till övervåld. Vid Gazakriget, då det enligt efterföljande rapporter begicks många övergrepp mot den palestinska befolkningen förhöll sig stora delar av det israeliska civilsamhället passivt, vilket delvis kan förklaras av kraftiga delegitimiseringskampanjer mot alla som på olika sätt motsätter sig den nuvarande regeringens politik.

Kontaktinformation
Lisa Strömbom disputerar den 12 november kl 10.15 i Kulturens Auditorium, Lund. Avhandlingens titel är Revisiting the past. Israeli identity, thick recognition and conflict resolution. Se avhandlingen i pdf:en http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1691351&fileOId=1691352
Lisa Strömbom nås på 0736-16 60 65, Lisa.Strombom@svet.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera