Gamla synder renas med avfall
Det ständiga läckaget från gamla gruvområden är den största källan till metallföroreningar i Sverige. Nu har miljökemisten Lotta Sartz vid Örebro universitet utvecklat en metod som gör det möjligt att minska föroreningen med hjälp av industriellt restavfall från andra verksamheter.
Gruvindustrin har gamla rötter i Sverige och har haft en stor betydelse för landets utveckling, men de stora mängderna överblivet material som samlats genom åren riskerar att skada både människors hälsa och den omgivande miljön.
I en doktorsavhandling i miljövetenskap presenterar Lotta Sartz en lösning på problemet som är både enkel och kostnadseffektiv. Genom att använda vissa restprodukter från andra industrier, kan man höja pH på det sura lakvatten som frigör och transporterar ut metallerna ur gruvavfallet och därmed stoppa föroreningen.
Gör vattnet surare
– Det är samtidigt en vinst för de industriföretag som annars måste betala för att ta hand om sina avfallsprodukter, berättar Lotta Sartz.
Hennes metod gäller de gamla gruvområden där man brutit metaller ur sulfidmalm, vilket motsvarar ungefär tre fjärdedelar av gruvorna. När sulfiderna, som är svavelföreningar, kommer i kontakt med luftens syre oxiderar de till sulfater, lättlösliga salter som sänker vattnets pH, det vill säga gör det surare. Det gör att tungmetaller som koppar, zink, kadmium och bly lösgörs från avfallshögarna och sprids i omgivningen. Och eftersom forna tiders gruvbrytning var mindre effektiv än dagens, har det historiska gruvavfallet högre metallhalter.
Men eftersom många industriella restprodukter består av alkaliska ämnen och därför har ett högt pH kan de användas i motverkande syfte, antingen direkt i gruvavfallet, eller som filter där lakvattnet rinner ut.
Test i full skala
Lotta Sartz forskning bygger både på laboratorietester och fältförsök, och omfattar restprodukter från fyra olika branscher: kalkindustrin, stålindustrin, pappersmassaindustrin samt energiproducentindustrin.
– Resultaten visar att en del av de här materialen har en god förmåga att neutralisera gruvavfallet eller lakvatten från gruvavfallet och minska utläckaget av tungmetaller. Så nu ska vi gå vidare och testa dem i full skala.
Lotta Sartz har även utvecklat ett ”testkit” med experiment i olika skalor som gör det lättare att planera och genomföra efterbehandlingen av gamla gruvavfallsdeponier.
Vid sidan av sina doktorandstudier arbetar Lotta Sartz som miljökemist i det EU-finansierade projektet Bergskraft Bergslagen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lotta Sartz, 0731-511 818.
