Universum bildar gärna galaxer som Vintergatan
Galaxer som vår egen Vintergata bildas lätt och har också varit de största spiralgalaxerna i universum under nästan 4 miljarder år. Det visar en ny studie av docent Kambiz Fathi vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet. Undersökningen publiceras idag i den ansedda vetenskapliga tidskriften The Astrophysical Journal Letters.
Astronomer tror att galaxer bildas genom ett komplicerat samspel mellan de processer som påverkar inte bara stjärnor och gas utan även supertunga svarta hål och möjligen också den mystiska mörka materia som omger varje galax och vars natur förblir oförklarad.
– Galaxbildningens historia säger oss något om de platser i universum där liv är möjligt, säger Kambiz Fathi. Stora galaxer, som Vintergatan, simmar i ett hav av många mindre galaxer och i denna process assimileras de små galaxerna ungefär på samma sätt som vid “fusioner och förvärv” på den internationella finansmarknaden.
– De nya resultaten visar att spiralgalaxerna, som till exempel Vintergatan, verkar ha fungerat på samma sätt, de har lätt kunnat bildas och har varit de största spiralformade galaxerna i universum under åtminstone de senaste 3,4 miljarder åren, säger Kambiz Fathi.
Sedan 1970-talet har astronomer känt till att antalet stjärnor i spiralgalaxernas centrala regioner aldrig blir mycket större än i Vintergatan. Denna övre gräns kallas Freemans lag efter den australiensiske astronomen Ken Freeman, som först beskrev detta. Astronomer har hittills undersökt Freemans lag för några tiotal galaxer. Kambiz Fathi har gjort en långt mer omfattande undersökning och visat att detta gäller mer allmänt än man tidigare trott.
Kambiz Fathi har mätt bilder av 30 000 galaxer med hjälp av resurser från Europeiska Virtuella Observatoriet. Det ger astronomer möjlighet att via internet och stora databaser återanvända och kombinera observationer från många olika teleskop på ett innovativt sätt.
Eftersom ljusets hastighet är ändlig ser vi avlägsna galaxer som de var när universum var yngre än det är nu. Denna effekt gör att astronomer kan undersöka hur universum och galaxer har förändrats genom att bara titta på objekt som ligger längre bort.
För var och en av de 30 000 galaxerna uppskattade Kambiz Fathi antalet stjärnor i de delar där spiralarmarna är framträdande. Vår egen sol intar just en sådan plats i Vintergatan.
Länk till tidskriften och artikeln:
http://iopscience.iop.org/2041-8205/722/1/L120
Artikeln i pdf-format:
http://arxiv.org/pdf/1009.2692
http://www.apex-telescope.org/
Kontaktinformation
Vidare upplysningar
Docent Kambiz Fathi, Institutionen för astronomi, Stockholms universitet
Mobil: 0704-76 47 73
Tel +56 55 44 82 99. Telefonnumret går till APEX-observatoriet i Chile där Kambiz Fathi för ögonblicket befinner sig och kan användas ifall han ej nås på mobilen.
E-post: kambiz@astro.su.se
