Ny studie visar ökad segregering i svenska storstäder
90-talets nedmontering inom bostadspolitiken har fått märkbara effekter: Inkomsterna avgör i vilken stadsdel man bosätter sig i – segregeringen är ett faktum. Det visar en ny undersökning från Lunds universitet som kartlagt omflyttningen i Stockholm, Göteborg och Malmö under åren 1986 och 2001.
Ordet gentrifiering är ett politiskt laddat ord inom nutida stadsforskning och stadsutvecklingspolitik. Det kommer av det engelska ordet gentry, herrskapsklass, och innebär att ett område höjer sin sociala status genom det flyttar in människor med högre inkomster.
Husen renoveras, priserna höjs och de ursprungliga invånarna har inte råd att bo kvar. Kända exempel på detta är Haga och Majorna i Göteborg, Södermalm i Stockholm, Nöden i Lund och Möllevången i Malmö är på god väg åt samma håll.
Karin Hedin som nyligen lagt fram en lic-avhandling i kulturgeografi har sett att det här fenomenet inte bara gäller inflyttning av medelklass till låginkomstområden utan även omflyttningar inom hög- och medelinkomstområden.
På samma sätt koncentreras låginkomsttagare till fattiga områden. I dåliga tider, som under 90-talets ekonomiska kris, blev detta tydligt då medelinkomsterna i de här områdena sjönk pga nyinflyttning.
Karin Hedin menar att man kan se tydliga effekter av den bostadspolitik som den borgerliga regeringen införde i början av 90-talet. Sammantaget har olika nedskärningar lett till att det blir sämre att bo i hyresrätt och bättre att äga sitt eget boende, vilket fått till följd att uppdelningen mellan fattiga och rika områden i städerna blivit påtagligare. Senare Socialdemokratiska regeringar har inte ändrat riktning på bostadspolitiken utan fortsatt i samma fotspår.
– Jag skulle önska att det fanns mer diskussion kring vad det finns för baksidor med den drastiska nedmontering som gjorts av bostadspolitiken, säger Karin Hedin. Debatten lyser med sin frånvaro trots att gentrifiering eller statushöjning av olika områden ofta medvetet används som ett medel för politikerna att skapa tillväxt.
Motsatsen till gentrifiering kallas inom stadsforskningen för filtrering. Det innebär att områden förslummas när andelen låginkomsttagare blir fler i ett område. Särskilt i Malmö blev detta mycket tydligt under 90-talets ekonomiska kris.
Kontaktinformation
För information tala med Karin Hedin på telefonnummer 0707-33 13 57 eller maila på karinlinnea74@gmail.com
