Artikel från forskning.se

Den här artikeln kommer från redaktionen på forskning.se. Läs om hur redaktionen jobbar.

10 september 2010

Skogsbränder gynnar biologisk mångfald

Under sommaren har Ryssland drabbats hårt av skogsbränder i värmeböljan. Miljoner hektar skogs- och odlingsmark beräknas ha berörts. Men det är inte bara en katastrof. Den “jungfruliga” marken gynnar biologisk mångfald.

Den brända marken är ett paradis för en rad växter och djur som bara trivs just där, berättar Anders Granström, docent vid SLU i Umeå och specialiserad på brandekologi.

Hur påverkas ekologin av skogsbränder?
— Det är ingen större katastrof. Bränder är ett naturligt inslag i nordliga ekosystem och har i de flesta skogar inträffat i snitt en gång per 50-150 år, fram till modern tid när brandbekämpningen blev effektiv. I år har det varit oerhört många bränder i Ryssland på grund av det långvariga stabila högtrycket och då är det typiskt med blixtantändningar i de torra markerna. Dessutom kan bränder givetvis orsakas av människan, men eftersom skogselden är ett naturligt fenomen har växter och djur tvingats att anpassa sig till återkommande brandstörningar och vissa arter är till och med beroende av elden för sin existens.

— Bränd mark är väldigt annorlunda, med minskat humuslager och högre pH. Den närmaste tiden efter branden är det några arter som är särskilt gynnade, säger Anders Granström.
 
Vilka arter är först ut?
— Det är ofta ärtväxter och en del andra kärlväxter samt svampar som kommer loss efter branden. Fröna och sporerna ligger redan i marken och bara väntar på rätt tillfälle. Några sekel är inga problem. Ofta finns de långlivade fröna i övre centimetrarna  av mineraljorden (sand och sten), under det 5-15 centimeter tjocka humuslagret som består av delvis nedbrutet organiskt material. När det brinner efter lång torka kan stora delar av humuslagret brännas bort, och frön som kräver bränd mark får en chans — till exempel brandnäva och svedjenäva. Den senare finns spridd i stora delar av europeiska Ryssland . Dessa kortlivade örter hinner nätt och jämnt gro, blomma och sätta nya frön som sen väntar i marken på nästa brand…

— En annan vanlig art på bränd mark är mjölkört (rallarros), som producerar lätta välspridande frön som flyger bra och lätt når de mest avlägsna brandfält. Dessutom ser man ofta mer nyetablering av lövträd än barrträd efter brandstörning.
 
Finns det även djur som gynnas av bränderna?
— Ja, i Sverige finns ett hyfsat stort antal skalbaggar som gynnas, till exempel sotsvart praktbagge som känner röklukten och värmestrålningen från elden. Den är sjuk på bränder och flyger in medan det fortfarande glöder i marken… Den kan lokalisera en skogsbrand på flera kilometers avstånd. De hittar varandra, parar sig där och lägger ägg under barken på brandskadade träd.
 
Var håller den sotsvarta praktbaggen hus annars?
— Den finns lite fläckvis där det nyligen brunnit. Det uppstår alltid några bränder varje år, fler vissa år än andra, beroende på vädret under sommaren. Det är som en slumpgenerator.

När är marken helt återställd?
— Lämnas den brända marken utan åtgärd, tar det 30-50 år innan samma arter är tillbaka som före brandstörningen. Då måste man vara expert för att kunna se att det brunnit.  

Kan det finnas en poäng med att bränna skog med vilje?
— Ja, ibland eldar man i reservat i naturvårdande syfte, för att främja biologisk mångfald och gynna de arter som är brandberoende. Även de större skogsbolagen bränner en del mark i naturvårdssyfte.

 
Text: Eva Barkeman, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera