Från kuvösen till studentexamen – så klarar sig de för tidigt födda
Många av de problem som för tidigt födda barn visar i 10-årsåldern hänger med ända tills de blir vuxna. Det visar en avhandling från Lunds universitet som bygger på en av de längsta nationella uppföljningar som gjorts av barn födda före 29e graviditetsveckan.
För psykologen Anne-Li Hallin som arbetat med barn på prematuravdelningar och nu undersökt hur barnen klarar vuxenlivet så är det mest bestående intrycket hur bra de här barnen faktiskt klarar sig.
– Även om det finns vissa skillnader så är likheterna fler och som orolig förälder bör man tänka på att vården av de för tidigt födda ständigt blir bättre.
Anne-Li Hallin har studerat drygt 100 artonåringar födda på 80-talet. Hälften av dessa föddes före 29e graviditetsveckan, hälften efter fullgången graviditet. En första uppföljning gjordes vid 10 års ålder av professor Karin Stjernqvist. Då visade det sig bland annat att de för tidigt födda barnen hade koncentrationssvårigheter och svårare att klara skolan än andra barn.
När Anne-Li Hallin intervjuade samma grupp åtta år senare visade det sig att skillnaderna fanns kvar. De för tidigt födda klarade sig fortfarande sämre i skolan och färre valde teoretiskt gymnasium. Även avvikelser i längd och vikt höll i sig upp i vuxen ålder, liksom skillnader när det gäller sociala kontakter.
– För tidigt födda har ofta ett mindre kontaktnät, men de är lika nöjda med sitt sociala liv, vilket ju egentligen är det viktigaste, säger Anne-Li Hallin.
En annan skillnad gäller de för tidigt föddas förmåga att knyta an till andra människor, ett problem som i det långa loppet kan innebära en större risk att råka ut för mental ohälsa.
– Här behövs mer forskning, säger Anne-Li Hallin som förmodar att man skulle upptäcka samma anknytningsproblematik hos barn som varit svårt sjuka under spädbarnsperioden som hos de här barnen som har haft en turbulent start i livet. Hon hoppas att upptäckten ska leda till att sjukvården blir mer uppmärksam på samspelet mellan föräldrar och barn.
– Idag undersöks ofta den motoriska och neurologiska utvecklingen hos barnen medan man är mindre observant på emotionell utveckling och den oro det innebär för såväl barn som föräldrar att de första månaderna efter förlossningen måste tillbringas på sjukhus.
Uppföljningen av de för tidigt födda barnen visade alltså inga större skillnader mellan 10- och 18-årsåldern, förutom i ett hänseende; medan undersökningen i 10-årsåldern visade att de förtidigt födda barnen var mer utagerande, visade uppföljningen på rakt motsatt resultat: I vuxen ålder var de för tidigt födda mindre benägna att ta risker än sina jämnåriga och kriminell belastning var också mindre vanlig i den här gruppen.
Kontaktinformation
Anne-Li Hallin disputerar med avhandlingen Adolescents Born Extremely Preterm. Cognitive, Behavioural and Relational Outcomes. Tid: 17 september kl 10.15 Plats: Palaestra, Paradisgatan 2, Lund.
Hon nås på 0706 – 59 17 88 eller hallin@lsn.se