Media hjälpte till att etablera Bernadottedynastin

1800-tales första decennier var en turbulent tid. Europas karta ritades om i spåren efter franska revolutionen och Napoleonkrigen. I Sverige hade kungen avsatts genom en statskupp 1809, och året därpå valdes en fransk militär till landets tronföljare.

Hur kunde Bernadotte etablera sig och bli en symbol för Sverige? Visserligen hade han en lyckad karriär som general bakom sig, men hans bakgrund var enkel och han kunde inte stödja sig på några blåblodiga anor. För att säkra sin ställning var han beroende av att vinna folkets stöd. Han framställde sig därför som en “medborgarkung” vald av folket.

Nils Ekedahl är docent i retorik vid Södertörn högskola och har varit projektledare för ett forskningsprojekt som resulterat i boken “En dynasti blir till – medier, myter och makt kring Karl XIV Johan och familjen Bernadotte”. Sju forskare har utifrån olika perspektiv och vetenskaper tittat på hur den nya Bernadottedynastin etablerade sig i Sverige och vann anhängare bland invånarna. De visar på mediernas betydelse för hur bilden av Karl XIV Johan blir till.

– Karl Johan och hans medhjälpare använde både gamla och nya medier. Men mest intresserad var kungen av tidningspressen och föreningslivet, tidens nya medier, säger Nils Ekedahl.

Det var under 1800-talets första hälft som tidningarna blev en plats för samhällsdebatt. Och föreningarna var den tidens sociala medium.

Hur fick den nya kungen folkets stöd?

När Karl XIV Johan valdes var han tvungen att legitimera sin ställning på nya sätt och kommunicera utan traditionella maktattribut. Samtidigt som han la sig till med den yttre ståten, var han mån om att framställa sig själv som en folkvald kung, influerad av franska revolutionen. Även om han med tiden blev alltmer konservativ ville han stå för något annat än den traditionella makten – han ville representera ett nytt sorts kungadöme.

Boken handlar om vilka retoriska strategier som användes för övertyga publiken och hur olika myter eller berättelser formades med Karl Johan i huvudrollen.

– Vi vill visa hur myterna hela tiden formades i dialog med allmänheten. De formades inte bara av de styrande, utan också av den allt starkare oppositionen. Framställde de styrande kungen som hjälte och landsfader framställdes han som envåldshärskare och en främmande inkräktare i Aftonbladet och andra liberala tidningar.

Utifrån sitt retoriska perspektiv har Nils Ekedahl själv forskat om hyllningslitteraturen till kungafamiljen. Som retorisk genre hade den sina rötter i det gamla samhället. Men under Karl Johans tid omformades hyllningarna och anpassades till det nya medborgarsamhället.

– Tidigare har hyllningarna ofta avfärdats som tomt smicker eller som propaganda för de styrande. Men den bilden är alldeles för enkel. Hyllningarna var ett medium för politisk kommunikation. I dem förde olika grupper fram sin vision av hur samhället skulle se ut och vilken roll kungen skulle ha, berättar Nils Ekedahl.

Inte minst märks det i alla så kallade skålverser som skrevs för middagar och andra sammankomster inom det uppblomstrande föreningslivet. Det hörde till ordningen att man skulle skåla för alla kungligheterna, och ofta inleddes varje skål med en kort hyllningsvers som sjöngs eller deklamerades. Verserna legitimerade kungamakten men var samtidigt ett sätt för borgerskapet att nå ut med sina önskningar och ideal. Man knöt sina egna värden till kungligheterna som framställdes som en borgerlig familj. Och genom att verserna publicerades efteråt i tidningarna nådde de ut till en bredare publik.

Stark koppling till dagens kungahus

Nils Ekedahl tror inte att det var en tillfällighet att det var under ett porträtt av Karl XIV Johan som kronprinsessan Viktoria och Daniel Westling mötte pressen efter att deras förlovning offentliggjorts genom att kungahuset lagt ut ett egenproducerat videoklipp på Youtube.

– Precis som Karl Johan försöker vår tids kungafamilj ta nya medier i bruk samtidigt som de markerar att de är delar av en historisk tradition. För 200 år sedan var det tidningarna som väckte Karl XIV Johans stora intresse. Nu lägger man ut en film om förlovningen på Internet.

Nils Ekedahl konstaterar att intresset för glittret kring kungahuset verkar vara konstant:

– Så är det nu och så var det på 1800-talet också. Hur medborgerlig Karl Johan än ville vara så var han inte sen att dra nytta av mystiken kring de kungliga.

Kontaktinformation
Kontakt

Nils Ekedahl: nils.ekedahl@sh.se eller 08-608 45 07

Eleonor Björkman, informatör Södertörns högskola: 08-608 50 62 eller 070-286 13 32