Grova rån

Västbergarånet har i media beskrivits som spektakulärt och där gärningsmännen kom över 39 miljoner kronor, av vilket endast en bråkdel har återfunnits. I måndags inleddes rättegången som kommer att pågå i drygt två veckor. Jerzy Sarnecki är professor i allmän kriminologi vid Stockholms universitet.  

Organiserad brottslighet och rån, kan man se några trender?
— Organiserad brottslighet är ett vagt begrepp eftersom det kan handla om flera olika slags brott där gärningsmännen är organiserade. Men om vi pratar om grova rån så kan man säga att de blir allt svårare att genomföra och därmed kräver mer organisering i dag än tidigare.

Varför är de svårare att genomföra?
— För att säkerheten ökar. Grunden till rånen är den gigantiska omfattningen av kontakter som finns. I banker, värdedepåer och transporter kan man komma över mycket pengar. Men bankerna har minskat sin kontanthantering, postkontoren (som tidigare hanterade kontanter) är nedlagda och vid värdetransporter använder man till exempel färg i väskorna som säkerhetsåtgärd. Värdedepåer är nästa steg där det också finns mest pengar.

Vilken typ av organisering krävs?
— Man kan se sådana här rån som ett större projekt som kräver olika kompetenser, till exempel bra lokalkännedom och möjlighet att forcera fysiska barriärer. Dessutom behövdes vid Västbergarånet även en helikopterförare, en expert på sprängämnen och flera olika slags fordon. Men det är ingen befintlig liga som utför rånen, utan några grovt kriminella som har kommit på idén rekryterar experter och skapar en organisation, en projektgrupp, för ändamålet. Efteråt skiljs man åt.

Så gärningsmännen känner inte varandra?
— Delvis, när kriminella träffas så pratar de mycket om projekten och en del känner varandra väl, dessa personer utgör nätverkets kärna. Resten är löst sammansatt folk som rekryterats för olika funktioner och behöver inte ens känna till varandra.

Vilka personer ingår i nätverken?
— Huvudpersonerna är toppen av samhällsbotten — grovt kriminella, med klassiskt svåra bakgrunder och splittrade familjförhållanden med missbrukande föräldrar, svårigheter i skolan och lång brottskarriär. Men de är intelligenta och har själva undvikit missbrukarträsket. Personerna som rekryteras behöver däremot inte alls ha den typen av bakgrund. De kan till exempel vara före detta militärer och säkerhetsvakter — socialt fullvärdiga personer, men som lockas av att tjäna snabba pengar.

Vad händer med pengarna från Västbergarånet? Det saknas ju en hel del.
— Att genomföra ett sådant här projekt kostar och kräver att det redan innan rånet finns pengar att investera, alltså kriminella pengar. Gärningsmännen har sannolikt också säkrat pengar som de får tillgång till när de kommer ut, det är ytterst sällsynt att myndigheter hittar dem. Men pengarna ligger inte under en sten i skogen och väntar, utan är fördelade mellan de inblandade och väl gömda på många olika ställen.

 Text: Elin Melin, forskning.se