Tema

Kvicksilver

Nyligen togs de första stegen mot ett globalt förbud av kvicksilver; en metall känd för sin giftighet, men som likväl återfinns i såväl tandlagningar som nya energilampor. Ulf Skyllberg, professor i markkemi vid SLU, forskar på kvicksilvers förekomst i mark och vatten.

Kvicksilver har lite speciella egenskaper, berätta!
Kvicksilver (Hg) är ett flyktigt grundämne som kan framställas ur kvicksilvermalm och förekommer i tre olika former; fast, flytande och gas. Metalliskt kvicksilver är flytande i rumstemperatur, men byter till en fast form om temperaturen sjunker till -40 grader. Om temperaturen i stället höjs till upp emot 100 grader går kvicksilver successivt över i gasform.

Hur kommer kvicksilvret ut i miljön?
En stor del av kvicksilvret som finns i miljön kommer från förbränning av fossila bränslen, men det finns även naturliga källor som till exempel det nyliga vulkanutbrottet på Island. Vid förbränning avgår kvicksilver i gasfas och kan finnas kvar i atmosfären i upp till ett år.

Kvicksilvret sprids med jetströmmar och vindar och faller  ner över landskapet med regnet för att sedan transporteras via mark och vattendrag vidare till sjöar.
På vägen kan kvicksilver omvandlas till metylkvicksilver; en fettlöslig organisk form av kvicksilver som lättare tar sig igenom organismers skydd mot omgivningen och är därmed farligare.

Men hur får vi människor i oss metallen?
— När vi äter fisk som kommer från brunfärgade sjöar, så kallade humussjöar, som har höga halter av kvicksilver. I sjöarna förs kvicksilvret in i näringskedjan; från växtplankton till djurplankton och vidare till fisk som vi sedan äter. Metylkvicksilver går dessutom inte att utsöndra, utan bioackumuleras och blir mer koncentrerat längre upp i näringskedjan.

Vi människor, som är högst upp i näringskedjan, får alltså i oss en betydande mängd metylkvicksilver som vi inte kan bli av med.
— Även marina fiskar som tonfisk kan innehålla höga halter av metylkvicksilver. I havsmiljöer är det dock andra komponenter än humus som är inblandade i transport och omvandling av kvicksilver.

Varför är kvicksilver så giftigt?
Problemet med kvicksilver är att det binder till svavelgrupper i enzymer och proteiner och hindrar livsviktiga processer redan vid låga halter. Metylkvicksilver är ett nervgift och transporteras lätt via blodkärl. Det kan tränga igenom moderkakan och föras vidare till fostret hos gravida. Det är därför man avråder gravida från att äta för mycket insjöfisk, någon gång då och då är okej men inte för regelbundet.

Om man vet att kvicksilver är så farligt, varför används det i så mycket? Varför har man haft det i tandlagningar och varför finns det i moderna lågenergilampor?
Bra fråga, som kanske är bäst lämpad för våra politiker. Anledningen till att kvicksilver används i olika produkter är givetvis dess goda egenskaper, medan dess dåliga egenskaper tidigare har underskattats. När det till exempel gäller amalgam (en metallblandning av kvicksilver, silver, tenn, koppar och zink) i tandlagningar så är ämnet både plastiskt och slitstarkt. Kvicksilver finns i en massa elektronikprodukter, men varför man har valt att ha det i dagens lågenergilampor, i stället för att välja något mindre riskfyllt, kan jag inte svara på.

Vad händer med kvicksilvret när lamporna går sönder?
Mycket handlar om i vilken miljö kvicksilvret hamnar. Jag kan säga så här: Allt kvicksilver, oavsett form, är farligt eftersom allt vi släpper ut kan potentiellt omvandlas till metylkvicksilver. Därför kan man ju fråga sig varför det finns i lågenergilampor, det borde ju finnas andra material att använda.

Text: Elin Melin, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Kvicksilver

 lästid ~ 3 min