Artikel från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

14 juni 2010

Män mår sämre vid ofrivillig barnlöshet än tidigare känt

Provrörsbefruktning leder till att fler par idag än tidigare har möjlighet att bli biologiska föräldrar. Men vägen dit kan vara mödosam och för vissa lyckas inte behandlingen. Avhandlingen från Sahlgrenska akademin visar att män påverkas mer negativt än vad som tidigare rapporterats i studier kring ofrivillig barnlöshet.

I avhandlingen har intervjuer genomförts med kvinnor och män där provrörsbefruktning eller så kallas in vitro fertilisering, IVF, behandling avslutats två år tidigare utan att ha resulterat i födelse av barn. Alla män hade en svår manlig infertilitetsdiagnos. I intervjuerna beskrev männen och kvinnorna sin upplevelse av ofrivillig barnlöshet.

Studien visade att barnlöshet bland kvinnor känns som en livssorg medan männens upplevelse beskrivs som att bestiga ett berg, ta en etapp i sänder för att nå toppen på berget och uppnå målet att bilda familj. Männen känner sig ofta frustrerade när de inte har vetskap om orsaken till infertiliteten och ofta ligger fokuset på kvinnan och en känsla av marginalisering kan infinna sig. – Männens drivkraft är familjebildningen och samtidigt värnar de ridderligt om sina närstående i att ta sitt ansvar för situationen

Därutöver studerades livskvalitet, välbefinnande och hälsa men också upplevelsen av barnlöshet hos par som avslutat IVF behandling cirka fem år tidigare utan att denna resulterat i barnafödelse.
-Vi jämförde sedan denna grupp med par där behandlingen resulterat i barnafödelse och även med en kontrollgrupp av föräldrar utan infertilitetsproblematik och med barn i samma ålder, säger Marianne Johansson forskare och barnmorska vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa.
Två hundra par i vardera grupp bjöds in för att besvara frågeformulären. Män och kvinnor studerades också separat och jämfördes med varandra.

Resultaten visade att 77 procent av de par som avslutat IVF behandling inom offentlig sektor
efter cirka fem år levde med barn, knappt 40 procent hade biologiska barn oftast efter ytterligare IVF behandling inom privat vård och cirka 35 procent hade adopterat barn.

De par som levde utan barn, både män och kvinnor hade betydligt lägre livskvalitet än dem där IVF behandlingen lyckats men också jämfört med paren i kontrollgruppen.
-De upplevde fortfarande infertiliteten som central i livet och framför allt att livskvaliteten hos män utan barn påverkas i högre utsträckning negativt än vad som tidigare rapporterats i studier kring ofrivillig barnlöshet, konstaterar Marianne Johansson.

Hon tycker därför att det är viktigt att sjukvården tar sig tid med stödjande samtal efter avslutad behandling, där fokus ligger på parets, mannens respektive kvinnans reaktioner och tankar kring infertilitet och framtid.
-Jag anser även att sjukvården bör sträva efter att minska gruppen där IVF behandlingen inte lyckats. Detta kan ske genom att i vissa fall erbjuda paren ytterligare ett antal behandlingar, säger Marianne Johansson.

FAKTA OFRIVILLIG BARNLÖSHET
Ofrivillig barnlöshet ses hos 9 procent av par i barnafödande ålder, många av dessa par söker hjälp från sjukvården för utredning och behandling av infertilitet. Orsakerna kan bland annat vara äggledarskador, nedsatt spermakvalitet, avsaknad av spermier, endometrios, hormonrubbningar men ibland finner man ingen förklaring till ofrivillig barnlöshet. In vitro fertilisering, IVF, är idag en etablerad behandlingsform och paren erbjuds ofta tre behandlingar.

Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Avhandlingens titel: Life after terminated IVF – experience and quality of life among men and women

Avhandlingen är försvarad

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Marianne Johansson, barnmorska och forskare vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, , Sahlgrenska akademin, verksamhetsområde Gynekologi och Reprodukionsmedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, telefon 031-342 10 00,0706-818889, e-post marianne.ak.johansson@vgregion.se
Handledare:
Professor Anna Lena Hellström, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet telefon 031-7860000 e-post anna-lena.hellstrom@fhs.gu.se
Docent Marie Berg institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet telefon 031-7860000 e-post marie.berg@fhs.gu.se
Professor Per Olof Janson institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet telefon 031-34210000 e-post per-olof. janson@obgyn.gu.se.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera