Tema

Hinder i integrationen – en europeisk jämförelse

Statsvetaren Sarah Scuzzarello har jämfört hur man arbetar med integration i Malmö, Birmingham och Bologna. Trots att Bologna är den enda av de här tre städerna där invandrare inte får delta i de demokratiska valen så är det just där som invandrare har fått störst institutionellt inflytande i realiteten. Resultaten presenteras i en ny avhandling från Lunds universitet.

Sarah Scuzzarello har jämfört vad som menas med integration och vilka hinder man som invandrare kan stöta på i tre olika europeiska städer – Malmö, Bologna och Birmingham.
I Malmö, liksom i övriga Sverige, har invandrare starka politiska rättigheter. Men även om man som invandrare har rätt att rösta i kommunalvalen så är det politiska deltagandet lågt och lite verkar göras från kommunens sida för att ändra på det. Istället satsar kommunen kraft på att involvera personer med invandrarbakgrund i ideella föreningar och idrottsföreningar.

– Det finns ett ovanifrånperspektiv där man inleder en dialog med invandrarna först när integrationsprojekten har inletts eller avslutats, säger Sarah Scuzzarello.

Även i Birmingham finns ett ovanifrånperspektiv. Här bildades, efter kravaller i början av 2000-talet, ett organ som kallas Community Cohesion Forum. Det är ett dialogforum där olika etniska grupper finns representerade för att diskutera frågor som har med integration att göra. På senare tid har det här forumet fått kritik för att inget konkret kommer ut av det och för att många inte alls känner någon samhörighet med dem som säger sig representera dem.

I Italien får invandrare inte delta i valen och det är mycket komplicerat att bli italiensk medborgare. Trots detta menar Sarah Scuzzarello att invandrarna i Bologna har relativt goda möjligheter till inflytande genom rådgivande församlingar som erbjuds på kommunal, provins och regional nivå.

Trots att de inte har rösträtt så ger de här församlingarna, vars representanter är direktvalda, en möjlighet till invandrarna att delta i det politiska livet i Bologna, säger Sarah Scuzzarello.

Hon är noga med att påpeka att i Italien så är det upp till varje kommun hur man tar emot invandrare. Bologna är med andra ord inte särskilt representativt i Italien, som på senare tid snarare har präglats av en allt större främlingsfientlighet.

I Malmö likställs ofta integration med inträde på arbetsmarknaden.  Sarah Scuzzarello tycker att fixeringen vid att integration måste ske via ett arbete kan vara problematisk.

– Det finns ju faktiskt människor som inte vill eller kan delta i arbetslivet. För dem finns ingen plan B för att komma in i samhället, säger hon.

Hon framhåller också att Malmö stad gör ett viktigt arbete med att föregå som gott exempel för näringslivet: Kommunens anställda med en fjärdedel utlandsfödda speglar den etniska sammansättningen av stadens befolkning. Däremot, menar hon, är det viktigt att inte låta sig duperas helt av siffrorna: mindre än 10 procent av de högre tjänstemännen är invandrare medan drygt 50 procent av de som arbetar inom kommunens servicesektor har invandrarbakgrund.

– I dag är det invandrarna som står för servicen och under de år som jag har studerat verkar det finnas väldigt lite diskussion om det verkligen är så man vill att det ska vara, säger Sarah Scuzzarello.

Kontaktinformation
En sammanfattning av avhandlingen finns på http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1593298
Sarah Scuzzarello nås på sarah.scuzzarello@svet.lu.se

Hinder i integrationen – en europeisk jämförelse

 lästid ~ 2 min