28 maj 2010

Bladlöss

Den stora mängden björkbladlöss som nu finns lokalt i landet är kläckta i Sverige.

Lokalt har vi i landet drabbats av massförekomst av bladlöss. De flesta av dessa bladlöss tillhör arten björkbladlus, Euceraphis punctpennis, och de är kläckta i Sverige – inte i Ryssland. Det är en mycket vanlig art som i Sverige finns åtminstone norrut till Medelpad. Normalt börjar de första fullvuxna individerna visa sig några veckor efter att björkbladen slagit ut, vilket överensstämmer med den nuvarande förekomsten.

Larver och fullbildade insekter lever på undersidan av björkblad där de suger växtsaft.
Bladlöss är kända för sin enorma förökningsförmåga, och flera av vårt lands cirka 500 olika arter är svåra skadedjur. Så är dock inte fallet med björkbladlusen som enbart suger saft från björkblad. Även om mängder av bladlöss sitter på andra växter så gör de dem ingen skada, de ’angriper’ endast björkar.

Björkbladlusen är en liten insekt, 3-5 mm lång. Kroppen är päronformad med ett litet huvud och uppsvälld kropp. Färgen är oftast ljust grönaktig. Vingarna är klara, och framvingarna är betydligt större än bakvingarna. De två ryggrören, sifonerna, är korta. I vila hålls vingarna taklagda över kroppen.

Björkbladlöss övervintrar som ägg som lagts på värdväxten björk, och den första generationen har vingar vilket är ganska ovanligt för de tidiga bladlusarterna.
Normalt hålls antalet bladlöss nere av rovinsekter (exempelvis nyckelpigor och deras larver, stinksländor och blomflugelarver), parasitsteklar och, inte minst, insektsätande fåglar.

Björkbladlöss, liksom andra bladlöss, producerar honungsdagg, som är sockerhaltiga exkrementer från tarmen, och består av överskottssocker från växtsaften. Därför är de angripna björkarna alldeles blanka av honungsdagg. Det är honungsdagg som gör bladlöss så lockande för myror.

Björkbladlusen har en vid förekomst i nästan hela Europa, och finns även på Färöarna, Island, Storbritannien och Grönland. Den är även introducerad i Nordamerika.

Bildtext: Björkbladlus, Euceraphis punctipennis. Foto: Lars-Åke Janzon.

  
Lars-Åke Janzon
       
       Jourhavande biolog , Fil dr

       Naturhistoriska riksmuseet
       Box 50007
       SE-104 05 Stockholm

      Tel: 08-519 551 13

      e-mail: lars-ake.janzon@nrm.se
Web:  http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen.7036.html

  

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera