Att tala engelska och bli förstådd viktigare än att tala korrekt
Som en del av globaliseringsprocessen har ett ökande antal högskolor antagit engelska som undervisningsspråk för delar av sin utbildning. Inom de flesta universitet i Europa finns ”engelska som lingua franca”-miljöer (ELF-miljöer), där engelska används för olika syften, vare sig det gäller akademisk verksamhet eller social interaktion, av talare från ett brett spektrum av olika modersmålsbakgrunder och där modersmålstalare utgör en mindre andel eller inte finns alls. Detta är även fallet i Sverige där högre utbildning har blivit allt mer internationell och därmed språkligt mångfaldig, av såväl pedagogiska som av idealistiska och ekonomiska skäl. I sin avhandling vid Engelska institutionen, Stockholms universitet, har Beyza Björkman studerat form och pragmatik i muntlig användning av ”engelska som lingua franca” inom svensk högre ingenjörsutbildning. Avhandlingen ingår i institutionens satsning på att förstå engelskans roll i dagens globaliserade akademiska verksamhet.
Avhandlingen visar att kommunikation sker utan störning i den lingua franca-miljö som undersökts, med undantag för ickestandardiserade frågeformuleringar. Pragmatiskt använder deltagarna dock olika strategier för att förhandla och klargöra vad de menar. Resultatet av undersökningen visar tydligt att effektiviteten i ELF-miljöer bestäms i högre grad av pragmatisk förmåga och endast i mindre utsträckning av språklig färdighet.
– Många tror att effektivitet står i direkt samband med språklig färdighet men så är det inte nödvändigtvis inom lingua franca-miljöerna. En person som talar flytande och korrekt engelska kanske tror att han/hon inte behöver fokusera på att göra sig förstådd, utan ser det som andras uppgift att förstå. Men även en person som talar flytande behöver ägna uppmärksamhet åt kommunikativa processer, menar Beyza Björkman
Även de duktiga behöver träning när engelska blir undervisningsspråk
Resultaten visar att en persons pragmatiska färdigheter har allmänt större vikt än språkfärdighet när engelska används som lingua franca.
– När man kommunicerar med personer från olika modersmålsbakgrund och med olika färdighetsnivåer, är det bättre att fokusera på att göra sig ”förstådd” genom att använda olika pragmatiska strategier än att fokusera på sin egen språkliga ”korrekthet”, säger Beyza Björkman.
En viktig del i studien handlar om frågeformulering i muntlig lingua franca-kommunikation.
– Frågor fyller en viktig funktion när det gäller kommunikativ effektivitet och bör användas oftare både i föreläsningar och grupparbete. Frågor är de enda ”realtids”-signaler vi har som visar om kommunikationen fungerar eller ej och därför är de av största vikt, säger Beyza Björkman.
Resultaten av studien är betydelsefulla, främst för ämneslärare och studenter som arbetar i ELF-miljöer, men också för beslutsfattare med ansvar för att förbereda språkpolicys och kursplaner, samt för språklärare som är verksamma inom engelska för särskilda/akademiska ändamål.
Avhandlingens namn: Spoken Lingua Franca English at a Swedish Technical University: An Investigation of Form and Communicative Effectiveness
Kontaktinformation
Ytterligare information: Beyza Björkman, Engelska institutionen, Stockholms universitet, tfn 070-2224968, 08-16 12 30, e-post beyza.bjorkman@english.su.se
Porträttfoto kan laddas ner via http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=80098.
