Artikel från Göteborgs universitet
20 maj 2010

Global uppvärmning gör Östersjön saltare

Vetenskapen har länge trott att ett varmare klimat ökar avrinningen till Östersjön och därmed gör innanhavet mindre salt. En ny omfattande studie visar att effekten sannolikt blir den motsatta: ett förändrat klimat minskar flodtillförseln och gör Östersjön saltare. – Konsekvenserna för det känsliga ekosystemen kan bli stora, säger forskaren Daniel Hansson vid Göteborgs universitet.

Östersjön är ett ungt bräckvattenhav med ett unikt och känsligt ekosystem som består av både marina arter och färskvattenarter. Forskare har länge varnat för att redan små förändringar i salthalten kan komma att rubba ekosystemet kraftigt. Utgångspunkten har varit att ett varmare klimat kommer öka avrinningen och göra Östersjön mindre salt.

Forskare vid Göteborgs universitet, som studerat 500 års klimatdata, visar att effekten istället kan bli den motsatta.

Forskarna vid Institutionen för geovetenskaper har genom att undersöka långa tidsserier av observationer kunnat rekonstruera färskvattentillförseln till Östersjön sedan 1500-talet.

Studien, som publiceras i tidskriften International Journal of Climatology, visar att varma perioder historiskt inneburit mindre färskvatten i Östersjön. Om framtidens klimat blir varmare kan flodtillförseln alltså minska och salthalten öka.

De regionala skillnaderna kan dock bli stora:
– I norra Östersjön och Finska viken rinner mer färskvatten ut när det är varmare, medan det motsatta sker i södra Östersjön. Förklaringen är att varmare klimat ger ökad nederbörd i norr och öster, men minskad nederbörd i söder. Vår studie visar att minskningen i söder är större än ökningen i norr, vilket gör att det totalt sett blir saltare vatten, säger Daniel Hansson, forskare vid Institutionen för geovetenskaper.

Konsekvenserna av ett saltare Östersjön kan bli stora för det känsliga ekosystemet, som balanserar mellan salt och sött vatten.

– Ett saltare hav kommer gynna vissa djurarter och växter och missgynna andra, vilket kan leda till att hela ekosystemet rubbas, säger Daniel Hansson, som understryker att osäkerheten fortfarande är stor:

– Vi har studerat hur förändringarna har varit de senaste femhundra åren, och det är inte samma sak som att förutsäga vad som sker de kommande femhundra åren. Men det finns anledning att tro att framtidens värmeperioder beter sig på liknande sätt som de gjort historiskt, säger Daniel Hansson.

Studien Reconstruction of river runoff to the Baltic Sea, AD 1500-1995 är publicerad i tidskriften International Journal of Climatology.

Kontaktinformation
Kontakt:
Daniel Hansson, Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet
031-786 2878
0706-840481
daniel.hansson@gvc.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera