Informations- och kommunikationsteknik – vägen till ett nytt sätt att lära
I många u-länder ser studenterna lärarna som auktoriteter vars kunskap de ska memorera utan att ifrågasätta. Örebroforskning visar hur informations- och kommunikationsteknik kan användas för att istället uppmuntra studenter att lära och tänka kritiskt.– Om man lär sig tänka kritiskt har man bättre förutsättningar att förändra det samhälle man lever i, säger Annika Andersson, som skrivit en avhandling i informatik vid Örebro universitet.
I många u-länder är studenterna vana att se läraren som en auktoritet som lär ut kunskap medan de själva är passiva mottagare. Ju bättre studenterna är på att memorera och återge det som läraren sagt desto högre betyg får de.
– Jag har insett att det är en svår utmaning för studenter att ändra sitt sedan barnsben inövade lärbeteende men jag har också sett hur informations- och kommunikationsteknik kan underlätta denna övergång.
Annika Anderssons forskning visar att det är lättare för studenter att börja kommunicera med lärare och andra studenter när de kan göra detta via e-post, sms eller olika diskussionsforum. Dessutom börjar studenterna ifrågasätta vad läraren säger när de får tillgång till en rad olika informationskällor via internet.
– Det har förvånat mig hur snabbt studenter tar sig an ny teknik och hur innovativ teknikanvändningen har varit. Studenter har byggt sina egna forum att diskutera i och använder sig även av många sociala medier för att diskutera kursrelaterade frågor.
– Dessutom har det varit spännande att få höra studenters reaktioner när de till exempel upptäcker att det finns olika historiebeskrivningar av samma konflikt. Eller när de vågar ifrågasätta vad läraren säger på en lektion eftersom de har läst något som inte stämmer överens med det på internet.
Örebroforskaren vill öka förståelsen om hur informations- och kommunikationstekniken kan användas och att det ska bli en del av diskussionerna om utbildningens betydelse för u-länder.
– Man pratar ofta svepande om ”Education for All” utan att tydliggöra vilken typ av utbildning man menar eller vilken typ av utveckling som avses. Det är viktigt att inte bara dumpa datorer i afrikanska skolor utan att fundera över hur de ska användas.
Genom att sätta konstruktivt lärande och kritiskt tänkande i centrum hoppas Annika Andersson att studenter ska lära sig att hitta sina egna lösningar och därmed kunna stå för sin egen förändring. Hennes forskning beskriver olika teknikers användning i relation till olika sätt att lära och vilken utveckling de leder till.
– Regeringar, lärosäten och biståndsorgan kan då lättare förstå på vilket sätt informations- och kommunikationstekniken kan användas i utvecklingssyfte.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Annika Andersson 0739-192 417
