Vardagsmotorik efter stroke undersökt
Uppresning från sittande till gående är en förflyttning de flesta människor gör ofta. Men för den som har haft stroke kan rörelsen innebära en utmaning. Sjukgymnasten Gunilla Elmgren Frykberg försvarar den 29 april en avhandling vid Uppsala universitet där hon med bland annat datoriserad laboratorieutrustning undersökt hur personer med stroke använder kroppen när de reser sig.
Stroke är en folksjukdom som drabbar cirka 30 000 svenskar varje år. Av dessa är 6 000 under 65 år. Många får en halvsidig förlamning som kan försvåra förmågan att klara aktiviteter i dagliga livet. Fallrisken är dessutom stor i samband med förflyttningar både inom- och utomhus.
En ofta förekommande förflyttning är uppresning från sittande till gående, sit-to-walk. Det finns inte så mycket tidigare forskning på detta område. Ny kunskap om denna typ av vardagsmotorik är numer möjlig tack vare tekniskt avancerade kraft- och rörelseanalyssystem. I tre delarbeten i avhandlingen ”Movement control after stroke” undersöktes sit-to-walk med åtta kameror och fyra kraftplattor. Kraftgenerering från både säten och fötter i samband med uppresning till gående är inte tidigare rapporterat. Tre olika aspekter av rörelsekontroll undersöktes hos 10 personer med stroke och hos matchade kontrollpersoner.
Ur ett kraftperspektiv framkom att när personerna med stroke förberedde sig inför uppresningen till gående använde de annorlunda motoriska strategier jämfört med de matchade kontrollpersonerna. Resultaten tyder på att den halvsidiga förlamningen efter stroke leder till att det icke-förlamade sätet bidrar med alltför mycket kraft inför uppresningen och att både säten och den icke-förlamade foten påtagligt bromsar den framåtriktade rörelsen.
Ur ett rörelseperspektiv så visar resultaten att storleken på kroppens framåt- och uppåt-rörelse vid sit-to-walk var minskad efter stroke. Ur ett tidsperspektiv framkom att det är strax efter det att sätena lämnat underlaget som personerna med stroke behöver längre tid på sig för att lyckas med uppresningen till gående.
– Resultaten stödjer senare års kliniska inriktning inom stroke-rehabilitering där man fokuserar på styrketräning. Behovet av att även uppmärksamma vad den icke-förlamade kroppshalvan bidrar med blir tydligt utifrån forskningsresultaten, säger Gunilla Elmgren Frykberg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Gunilla Elmgren Frykberg, tel: 018 – 611 28 75, 0730 – 48 11 48, gunilla.elmgren.frykberg@neuro.uu.se
