Brist på informationskompetens i skolan
Det pratas för lite om informationskompetens i skolan. Det visar Cecilia Gärdén i sin avhandling ”Verktyg för lärande: Informationssökning och informationsanvändning i kommunal vuxenutbildning”.
Informationskompetens sägs många gånger vara en nyckelkompetens i dagens samhälle, men i praktiken diskuteras sällan vad man egentligen menar, konstaterar Cecilia Gärdén.
— Man säger att det är viktiga kunskaper utan att följa upp i kursmål och kursplaner på konkret nivå.
I sin forskning har hon undersökt hur studerande inom kommunal vuxenutbildning söker och använder information och hon ser brister i uppföljningen. Bland annat har hon gjort en fallstudie med 14 studerande och tittat på hur de arbetar med en specifik skoluppgift. Frågeställningar som hon undersökt är bland annat hur olika aktörer samspelar och vilka stöd och verktyg som används i informationssökning i arbetet med skoluppgiften. Hon har även tittat på vilken roll biblioteken kan spela när det gäller att erbjuda olika typer av verktyg och stöd.
Informationssökning och källkritik
Resultatet visar bland annat att det pratas alldeles för lite om informationskompetens i skolan.
— Skolan förutsätter att eleverna har kunskap om centrala begrepp som syfte, metod och informationssökning. Det är skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ informationssökning, men min studie visar att eleverna inte uppfattar denna skillnad.
Informationssökandet var oftast kvantitativt och de var nöjda om de fick många träffar när de sökte på ett ämne. Många förstod inte syftet med att söka avgränsat för att få fram olika slags källor och typer av information. Eleverna visade få exempel på kritiska förhållningssätt och värderade exempelvis en forskningsrapport på samma sätt som en insändare i kvällspressen.
Cecilia Gärdén pekar på bristen på samtal om informationssökning och informationsanvändning i det pedagogiska sammanhanget. Detta menar hon leder till svårigheter för deltagarna att uppnå de resultat som är önskvärda enligt lärandemålen. Hon visar också att det undersökande arbetssättet ger en rad utmaningar för alla – studiedeltagare, lärare som bibliotekarier.
– Det gäller att bygga broar mellan retorik och praktik när det gäller informationssökning och informationsanvändning, att utveckla stödstrukturer som gagnar samspel och kvalitet i samspelet.
Cecilia Gärdén hoppas att studien kan bidra till forskningsområdet informationssökning och lärande.
— Jag hoppas också att avhandlingen kan användas på bibliotek och i utbildning på olika nivåer.
Kontaktinformation
Cecilia Gärdén, telefon: 033-435 44 93 eller mobiltelefon: 0709-328308
E-post: cecilia.garden@hb.se
