Artikel från Riksbankens Jubileumsfond

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

22 mars 2010

Följsamhet präglade Sveriges förhållande till IMF

Pragmatism snarare än radikalism utmärkte Sveriges ekonomiska politik gentemot interntionella aktörer som IMF enligt en nygjord studie i Lund.

– Sveriges agerande i förhållande till fonden präglades av blygsamhet, pålitlighet, försiktighet och kompromissbenägenhet, säger Göran Ahlström, som tillsammans med Benny Carlsson vid Ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet i skrivit om Sverige och den internationella valutafonden.

Deras resultat strider mot den vanliga uppfattningen att Sverige, åtminstone från det tidiga 1970-talet och framåt, spelat en radikal och ifrågasättande roll i internationella sammanhang.

I projektet Sverige, IMF och den internationella valutapolitiken 1960-1994, som finansierats av Riksbankens Jubileumsfond, har de båda forskarna undersökt om den skarpa svenska profilen gjort sig gällande även i förhållande till en av de mer kritiserade och kontroversiella internationella organisationerna, Internationella valutafonden (IMF). Forskarna har försökt att besvara den frågan i samband med genomgången av en turbulent tidsperiod i det internationella valutasystemets historia, och deras resultat är att Sverige snarare agerade pragmatiskt än radikalt och kritiskt.

Projektet har utmynnat i en monografi som under 2010 kommer att publiceras på SNS Förlag med titeln ”En trogen anhängare: Sverige och IMF 1960-1992”. Boken utgör en fortsättning på samma författares ”Vägval i valutafrågan: Sverige och Bretton Woods” (SNS 2006), som handlar om Sveriges väg till medlemskap i valutafonden.

Den kommande boken behandlar en lång rad händelser och processer – Sveriges roll inom G10, Guldpoolen och SDR-reformen på 1960-talet, Bretton Woods-systemets sammanbrott och reformeringen av IMF på 1970-talet, de svenska devalveringarna 1977-1982, Sveriges aktivitet i fondens Interimskommitté, diskussionerna om övervakning och skuldkris på 1980-talet, konsultationer, kvotökningar och mycket annat fram till den svenska valutakrisen och övergången till rörlig växelkurs 1992.

Huvudintrycket är att Sveriges agerande präglades av försiktighet och kompromissbenägenhet.

– Sverige hade helt enkelt mycket att vinna på att det internationella betalningssystemet fungerade någorlunda smidigt och uppträdde därför i fondsammanhang, med bara ett par enstaka undantag, som ”en trogen anhängare” och inte som en radikal kritiker, säger Benny Carlsson.

Text: Jenny Björkman

Kontaktinformation
Göran Ahlström nås på Goran.Ahlstrom@ekh.lu.se
Benny Carlsson nås på Benny.Carlson@ekh.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera