Tema

Många undernärda efter svår hjärnskada

Efter en svår traumatisk hjärnskada är patienten under en längre tid beroende av andra för att få i sig näring. Sjuksköterskan Karolina Krakau visar i sin avhandling att många patienter blir undernärda under de första två månaderna efter skadan och att sjukvårdens rutiner omkring patienternas nutrition är bristfälliga. Avhandlingen försvaras den 25 mars vid Uppsala universitet.

Den metabola påfrestningen efter en svår traumatisk hjärnskada är stor. Då den akuta fasen avslutats och rehabilitering inletts har patienten ofta blivit undernärd. Eftersom undernäring har en negativ effekt på flertalet funktioner i kroppen är strävan med nutritionsbehandlingen att tillgodose energi- och proteinbehovet för att på så sätt minimera nedbrytningen av kroppsvävnad.

Tidigare studier talar entydigt för att patienter med måttlig till svår traumatisk hjärnskada har en ökad metabolism, en nedbrytning av kroppsvävnad och en nedsatt magtarmfunktion under den första tiden efter skadan. Att tillgodose energi- och proteinbehovet i ett tidigt skede efter skadan har i enstaka studier haft positiv inverkan på återhämtningen.

I sin avhandling kartlade Karolina Krakau nutritionsbehandlingen hos 64 patienter under det första halvåret efter skadan eller fram tills dess att patienterna inte behövde hjälp med näringstillförseln. Kartläggningen visade att 68 procent hade blivit undernärda under de första två månaderna efter skadan med viktförluster på 10-29 procent av sin initialvikt.

— Vid granskning av nutritionsrutinerna hos de vårdavdelningar där patienterna vårdats framgick det att rutinerna var bristfälliga trots relativt god tillgång på nutritionsansvarig personal, säger Karolina Krakau.

Energiförbrukningen mättes sällan och man förlitade sig på energiberäkningsmetoder. Beräkningar av energiintag avslutades då patienterna övergick från intravenös näringstillförsel och/eller sondmat till att äta. Viktkontroller var oregelbundet utförda och vid en tredjedel av vårdtillfällena saknades de helt. BMI var sällan uträknat och information gällande patientens nutrition förlorades då patienterna bytte vårdavdelning.

—Patienterna befinner sig sannolikt i en negativ energibalans under en förhållandevis lång period efter skadan. Möjligheten att uppnå energibalans, det vill säga då energiintaget motsvarar energiförbrukningen, är, förutom patientens mottaglighet för näringstillförsel, beroende av hur bra beräkningar man kan göra, förklarar Karolina Krakau.

En studie med sex patienter där olika beräkningsformler utvärderades visade att de konventionella formler som används kliniskt i dag beräknade för låga energiförbrukningsvärden. Även en bärbar energiförbrukningsmätare som utvärderades underskattade patienternas energiförbrukning under såväl tidig återhämtningsfas som senare då patienternas aktivitetsnivå ökat. Detta var en pilotstudie, den första att mäta den totala energiförbrukningen och därigenom energibalansen hos patienter med svår traumatisk hjärnskada.

Två mättekniker användes, indirekt kalorimetri och dubbelmärkt vatten. Resultaten visar att då patienterna började vakna ökade energiförbrukningen samtidigt som energiintaget minskade. Den negativa energibalansperioden sammanföll med oro hos patienten och svårigheter att behålla infartsvägar (patienten avlägsnade sondslangar och dropp) med ändrade energibedömningsrutiner hos vårdpersonalen (från att mäta energiförbrukningen till att beräkna den med formler) och med viktnedgång. Viktutvecklingen hos dessa sex individer följde likartat mönster som hos de 64 patienter som studerats innan.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Karolina Krakau, tel: 070-235 14 40, e-post: karolina.krakau@ds.se

Många undernärda efter svår hjärnskada

 lästid ~ 2 min