Lärande underlättas av verklighetsstudier
Att lära sig och förstå fotosyntes och cellandning är inte ett så stort problem som det framgår i stora nationella och internationella utvärderingar visar en ny avhandling från Umeå universitet. – Elever som får studera naturens förlopp i praktiken har lättare att greppa processerna i teorin.
Tidigare forskning visar att elever har svårigheter att förstå processer som fotosyntes, cellandning och ekologiska samband, såsom energiflöden i ekosystem. Helena Näs, institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, visar i sin avhandling att när elever får möjlighet att resonera med lärare och klasskamrater, och om formlerna konkretiseras med hjälp av t.ex. frukter, kvistar och växter, så utmanas elevernas förklaringar till mer än bara en utantillinlärd formel.
Avhandlingen fokuserar på elevernas förståelse av växternas funktion, men också på elevernas deltagande under lektionerna och på hur biologiundervisning genomförs. Två skolprojekt med fyra klasslärare och deras klasser i årskurs 4, 5 och 6, plus två NO-lärare och deras tre klasser i årskurs 8 samarbetade. Fotosyntes och cellandning konkretiserades med hjälp av växter, växtceller, groddar, frön och några gas-utbytesreaktioner.
De små och enkla växtuppgifterna uppmuntrade eleverna att utveckla ett naturvetenskapligt resonerande och intervjuer och prov bekräftade att de hade lärt sig om fotosyntes. Det visade sig också här att mellanstadieelevernas resonerande kring och förståelse av fotosyntes gott kunde mäta sig med högstadieelevernas.
– Den stora pedagogiska nyttan med växterna är att de är lätta att studera i levande form eftersom de inte har förmåga att förflytta sig. Fotosynteskunskaper är nödvändiga i dagens debatt om hållbar utveckling, men också för att förstå växternas fundamentala funktion på jorden, säger Helena Näs.
När eleverna arbetade i grupp med att hitta problem, undersöka och förklara dem och när de debatterade med andra elever så visade eleverna på tidigare kunskaper som lärarna tyvärr inte hade möjlighet att lyssna till. Elevernas sätt att ställa frågor under lektionsgenomgångarna visade också på funderingar och ett intresse som hade en större bredd än det innehåll som lärare och lärobok presenterade. Stora klasser och störande elever stal dock ofta alldeles för mycket av lärarens tid för att det skulle vara möjligt att genomföra bra undervisning i klassrummet.
Helena Näs försvarar sin doktorsavhandling ”Teaching Photosynthesis in a Compulsory School Context Students Reasoning, Understanding and Interactions” (Fotosyntesundervisning i grundskolan. Elevers resonerande, förståelse och interaktioner) den 26 mars klockan 10.00 i N320 (Naturvetarhuset, Umeå universitet).
Fakultetsopponent är Jenny Lewis, University of Leeds.
Avhandlingen finns på Digitala Vetenskapliga Arkivet: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=2&pid=diva2:300885
Kontaktinformation
Helena Näs
Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik
090 786 9558
Helena.nas@matnv.umu.se