Tema

Förlängd gymnasieutbildning fick inte fler att läsa vidare

Förlängningen av yrkesutbildningarna från 2- till 3-åriga medförde inte att fler yrkeselever började studera vid högskolan. Däremot ökade avhoppen från gymnasieskolan visar nationalekonomen Caroline Hall i en avhandling som försvaras den 26 februari vid Uppsala universitet.

I 1991 års gymnasiereform förlängdes de tidigare 2-åriga yrkeslinjerna till 3-åriga program med fler allmänna teoretiska ämnen. Detta medförde att yrkeseleverna fick allmän behörighet till högskolan.

Caroline Hall utvärderar i sin avhandling en omfattande försöksverksamhet med 3-åriga yrkesutbildningar som fanns i vissa kommuner före reformen. Utbildningarna i försöket påminde mycket om de som infördes efter reformen. I avhandlingen jämför hon elever i kommuner som deltog i försöket med elever i kommuner som inte deltog. Alla personer som påbörjade en yrkesutbildning under 1986–1990 ingår i studien.

Att läsa en 3-årig yrkesutbildning istället för en 2-årig beräknas ha ökat sannolikheten att hoppa av gymnasiet med i genomsnitt 3,8 procentenheter. Ökningen drivs helt av elever med låga betyg från grundskolan och elever från icke-akademiska hem. Andelen som hoppade av en yrkeslinje var i genomsnitt cirka 11 procent under den studerade perioden.

– Resultaten visar inga tecken på att det extra gymnasieåret skulle ha medfört att fler yrkeselever valde att studera vidare vid högskolan. En tolkning av varför övergången till högskolan inte påverkades är att studiemotiverade yrkeselever redan tidigare använde Komvux för att uppnå högskolebehörighet, säger Caroline Hall.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Caroline Hall, tel: 018-471 60 51, e-post: caroline.hall@nek.uu.se

Förlängd gymnasieutbildning fick inte fler att läsa vidare

 lästid ~ 1 min