Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

5 februari 2010

Havre bra för blodkärlen

Att havre kan sänka blodets kolesterolhalt har forskarna vetat ett tag. Men gäller det oavsett hur havren behandlats i olika livsmedelsprodukter? Och varför varierar den kolesterolsänkande effekten mellan olika människor? Ny forskning från Lunds universitet gör det möjligt att svara på dessa frågor.

Kärlfysiologen Kristina Andersson har i en av studierna i sin avhandling undersökt om havrekli påverkar åderförfettningen hos möss. Alla mössen i studien fick en fettrik diet, men somliga möss fick dessutom ett tillskott av havrekli. Denna grupp visade sig ha 40 procent lägre halter av kolesterol i blodet och mindre spår av inflammation i blodet och kärlväggen. Havrekli-mössen hade dessutom färre och mindre plack (ansamlingar av fett och döda celler som kan lossna och täppa till blodbanan) i sina kärlväggar.

Ett av lundaforskarens mål var att utveckla en “musmodell”, en typ av försöksdjur som livsmedelsindustrin kan använda för att testa effekten av olika havreprodukter. Därför tyckte hon det var intressant att två olika sorters möss visade sig reagera olika på havrebehandlingen. Den ena sorten svarade på önskat sätt med sänkta nivåer av kolesterol i blodet, medan den andra sorten inte reagerade alls. Ändå var inga av mössen genmanipulerade, och de tillhörde från början samma mus-stam.

– Skillnaden var att de kom från olika uppfödare, som fött upp dessa möss i många år. Därför har mössen troligen utvecklat både olika bakterieflora i tarmen och små genetiska skillnader som kan ha betydelse för om de får sänkt kolesterol när de äter havre, säger Kristina Andersson.

Även människor reagerar olika på att äta havre: somliga får sänkt kolesterolhalt, andra blir mindre påverkade. Om man kan förstå vad det är som orsakar skillnaden mellan de olika grupperna möss, så har man därför också möjlighet att förstå skillnaden mellan olika människor – och kanske designa havreprodukter som är nyttiga även för dem som annars inte påverkas av att äta havre.
Kristina Andersson äter själv havregrynsgröt då och då.

– Havregryn är en fullkornsprodukt som innehåller både fettlösliga vitaminer, proteiner och fibrer. Därför är havre nyttigt på flera sätt, även för den som eventuellt inte får sin kolesterolhalt sänkt av ett havretillskott, säger hon.

Avhandlingen heter “Cholesterol-lowering and anti-atherogenic effects of oats in mice” och lades fram den 18 december och presenterades vid ett seminarium i Lund den 4 februari. En engelsk sammanfattning finns på www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1510169. Kristina Andersson träffas på 046-2224575 eller 073-9513504, e-post ?Kristina_E.Andersson@med.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera