Oförutsedda konsekvenser av statens marknadsanpassning utmanar demokratin

I idealbilden av en modern demokratisk stat är staten separerad från privata intressen, ett förhållande som utgör en av förutsättningarna för demokratins upprätthållande.

Förhållandet kan dock knappast tas för givet, och problemet med separationen mellan stat och omgivning har därför präglat den politiska debatten under lång tid. En grundläggande fråga för en demokratisk stat är därför att säkra att den offentliga sektorn står fri från påverkan av privata intressen. Ett sätt för staten att hantera de privata intressena har varit att reglera tillträdet till den statliga verksamheten och dess resurser.

– Den svenska staten har i ett internationellt perspektiv kännetecknats som relativt väl avskiljd från omgivningen, åtminstone i ett socialt avseende, säger Daniel Castillo, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor, SCORE, Stockholms universitet.

Emellertid har den svenska staten de senaste årtiondena varit föremål för reformer som har syftat till att marknadsanpassa statens verksamheter. I kölvattnet av dessa reformer har nya former av relationer mellan staten och företag uppstått.

På senare tid har det också funnits anledning att ifrågasätta separationen. Politiska skandaler och korruption har fått ett större utrymme i den politiska debatten, då nära relationer mellan stat och företag uppdagats.

Genom att analysera sponsring av statliga myndigheter och korruption inom det statliga Systembolaget ger avhandlingen en inblick i separationens sociala och organisatoriska förutsättningar.

Med utgångspunkt i teorier om statens inre gränser, ekonomiska utbyten samt förtroende och misstro visar studien att statliga reformer, inspirerade av marknadens logik, introducerat nya möjligheter för privata intressen att erhålla privilegier och inflytande över statlig verksamhet.

Reformerna har inneburit att nya öppningar i statens gränser skapats som i sin tur underlättat för såväl formella som informella kontakter mellan stat och företag. Samtidigt har de statliga tjänstemännens handlingsutrymme varit stort, vilket inneburit att de undersökta statliga organisationerna blivit friare i sina relationer till företag.

– Men det är inte endast själva marknadsreformerna som bidragit till dessa möjligheter för privata intressen, även statens försök att skapa legitimitet för de nya relationerna har paradoxalt nog visat sig fungera som stimulerande faktorer när det gäller företagens tillträde och inflytande över den statliga verksamheten, påpekar Daniel Castillo.

Ett viktigt resultat i studien är att den svenska staten i högre grad kan ses som socialt sammanflätad med privata intressen. Detta innebär att man kan se de statliga funktionärerna som delaktiga i sammanhang där deras personliga integritet blir en allt viktigare faktor för upprätthållandet av separationen mellan staten och företagen.

På samma gång visar studien att det är svårt för staten att kontrollera de informella och personliga kontakterna som förekommer.

– Sammantaget visar min avhandling att en av de grundläggande faktorerna i en demokrati, nämligen förutsägbarheten i statens maktutövande, och medborgarnas förtroende för staten riskerar att undermineras under dessa förhållanden.

Avhandlingen kastar sålunda ljus över de problem demokratiska stater kan ställas inför när de interagerar med företag, säger Daniel Castillo.

Avhandlingens namn: Statens förändrade gränser. En studie om sponsring, korruption och relationen till marknaden.

Avhandlingen kan beställas från eddy.se.

Kontaktinformation
Ytterligare information: Daniel Castillo, Score (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor), Stockholms universitet, tfn 070-458 48 89, 08-16 14 39, e-post daniel.castillo@score.su.se.

Porträttbild kan laddas ner via http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=73776.