Artikel från Linköpings universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

22 januari 2010

Upphovsrättens historia ger bakgrund till dagens debatt

Teknikens utmaningar och konflikten mellan upphovsmannens intressen och allmänhetens, mellan original och kopia har följt den svenska upphovsrättens 150-åriga historia.

– Idén om den ensamme skapande författaren har alltid varit bärande i svensk upphovsrätt. Trots att en allt större del av kulturproduktionen bygger på kollektivt skapande talar man fortfarande om upphovsmannen i singularis.

Det konstaterar Martin Fredriksson som i sitt avhandlingsarbete skildrar den svenska upphovsrättens utveckling och ger en bakgrund till dagens upphovsrättsdebatt. Han analyserar lagtexter från 1810 till 1960, men också romaner, filmer och TV-program för att visa hur upphovsrätten formats.

Allmänhetens intressen har alltid hamnat i konflikt med upphovsmannens anspråk, även om den motsättningen drivits till sin spets i dagens debatt, när stöld ställs mot legitim kulturkonsumtion. Genom historien har dessutom både upphovsmännens och allmänhetens intressen använts av andra för att skydda ekonomiska intressen.

– På samma sätt som branschorganisationerna idag skyddar sina affärsintressen med hjälp av upphovsrätten, använde sig 1700-talets förläggare av den enskilde författarens rätt för att ta tillvara sina intressen, berättar Martin Fredriksson.

Teknikens utveckling har varit pådrivande, men lagen har oftast använts för att stävja tekniken. Upphovsrätten har expanderat i takt med möjligheterna att skapa kopior och när skillnaden mellan original och kopia upphävts av tekniken upprätthålls den fortfarande av lagstiftningen.

– En väg framåt kan vara att tänka mindre på hur man mångfaldigar och mer på hur ett verk används. I dagens lagstiftning finns inget stöd för den kollektiva upphovsrätten och för möjligheten att vidareutveckla andras arbeten, som i den samplade musiken där musiker skapar ny musik genom att sätta ihop andras verk.

Avhandlingen heter Skapandets rätt. Ett kulturvetenskapligt perspektiv på den svenska upphovsrättens historia. Den är utgiven på Daidalos förlag.

Martin Fredriksson disputerar den 22 januari 2010 kl 13.15 vid Linköpings unviersitet, Linköping.

Han kan nås på 0732-03 90 92, martin.fredriksson@liu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera