Onödigt åtgärda välmående skogsbäckar
I Balsjöprojektet har SLU-forskare granskat den svenska bedömningsmetodiken inom EU:s ramdirektiv för vatten. Ingen av de typiskt, norrländska skogsbäckarna i området hade enligt denna metodik “god ekologisk status”.
– När bedömningsmetodiken används blir många svenska skogsbäckar, som enligt oss forskare har bra vattenkvalitet, inte klassade som att de har god ekologisk status, säger Stefan Löfgren vid institutionen för vatten och miljö på SLU.
Det kan innebära att resurser måste satsas för att åtgärda vad forskarna menar är “hyfsat välmående bäckar.
– Ur både ett miljömässigt och samhällsekonomiskt perspektiv måste det vara förkastligt. Resurserna bör satsas där de ger betydligt mer nytta, säger Stefan Löfgren.
Balsjöprojektet är den första studien i norra Sverige om effekter av slutavverkning på ytvattenkvaliteten*. I en delstudie granskar forskare kritiskt den svenska klassificeringsmetodiken (NFS 2008:1) inom EU:s ramdirektiv för vatten**.
Fakta:
I Balsjöprojektet följer forskare från SLU och Skogforsk avverkningseffekter på utflödet av humus, närsalter och kvicksilver till ytvatten samt effekter på vattenlivet i ett avrinningsområde i norra Sverige. Studien startade år 2004 och skogen i området avverkades år 2006. Forskarna planerar att följa vattenkvaliteten och statusen för vattenlivet under hela återväxtfasen efter avverkningen.
* Resultaten från Balsjöstudien presenteras i ett specialnummer av AMBIO: A Journal of the Human Environment. Volume 38, Issue 7 (November 2009).
** Se även Löfgren; S. m. fl. (2009). Klassificering av sjöar och vattendrag- nordisk jämförelse utifrån svenska bedömningsgrunder. Kungl. skogs- och lantbruksakademiens tidskrift nr 3/2009.
Kontaktinformation
Kontaktperson:
Stefan Löfgren, institutionen för vatten och miljö, SLU, 070-695 51 77, stefan.lofgren@vatten.slu.se
