Tema

Julbonaden i fokus för naturvetenskaplig forskning

Med spektrometrar, kromatografer och holistisk analys gör doktoranden Ingalill Nyström-Larsson vid Göteborgs universitet högteknologisk analyser för att kartlägga djupliggande materiella strukturer. Vad det handlar om? Den svenska julbonaden så klart.

Vid Göteborgs universitet finns landets och kanske världens enda vetenskapskvinna som forskar på svenskt bonadsmåleri. Det är en vetenskap lika avancerad som någon annan.

Inga-Lill Nyström, doktorand vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, använder holistisk, konstteknologisk materialanalys, multispektrala apparater, infraröda spektrometrar, Ramen-instrument, mikroskop och kromatografer för att analysera bonadernas minsta beståndsdelar. Resultaten avslöjar inte bara hur bonaden är tillverkad och vilka verktyg som använts, utan också vem som tillverkat den och när, och om bonadsmålaren var skolad.  

Eftersom tillgången till material styrs av ekonomiska och geografiska förutsättningar, liksom av den tidsålder bonaden tillverkats i, kan Ingalill Nyström-Larsson med sin vetenskapliga analys kartlägga vilka material som funnits tillgängliga under en viss tidsperiod, för att i nästa steg få veta om tillverkare och köpare varit fattig eller rik.

Genom att analysera bonadens färger har Ingalill Nyström-Larsson till exempel hittat kopplingar mellan en rödfärgad lav som Boråsknallarna sålde under namnet böttele, och som Linné nämner i sin Västgötaresa 1742.  

–Kanske har denna färglav nyttjats i allmogens bonadsmåleri i södra Sverige, säger Ingalill Nyström-Larsson.

På samma sätt kan Ingalill Nyström-Larsson koppla bonadsmåleriet till pappersindustrins framväxt, omgivningarnas flora, handelsvägar och hushållsekonomi, för att till slut ha ringat in bonadens populärkulturella uppgång och fall.

–Under mitten av 1800-talet blev bonadsmåleriet en dussinvara, där hantverket alltmer kom i skymundan. Vissa bonadsmålare gick så långt att de tryckte motiven med schabloner och klichéer, och någon gång runt 1870-talet ebbade popularitet ut. Men ur ett naturvetenskapligt forskningsperspektiv är bonaden fortfarande högintressant, säger Ingalill Nyström-Larsson.

FAKTA:
Vem var bonadsmålaren?  

Det sydsvenska bonadsmåleriet utfördes av såväl kvinnor som män. Bonadsmålaren kunde vara en torpare, bonde eller soldat som extraknäckte för att dryga ut hushållskassan, inte minst under vinterhalvåret då jordbruket låg i vila.   Flera av bonadsmålarna fick lära måleriet av sina föräldrar eller äldre bonadsmålare.

Bonadsmåleriet har flera stilriktningar, och inte sällan har de skapats av enskilda familjer och släkter. Att vara bonadsmålare var i regel inget yrke, även om det fanns ett fåtal som kunde livnära sig på det.   

Det sydsvenska bonadsmåleriet hade sin era under 1700-tal och 1800-tal och hade sin geografiska utbredning från Skåne och Blekinge, via Småland och Halland till södra delen av Västergötland.   Bonadsmålarnas verksamhetsorter fanns utspridda inom detta område med marknadsplatser i städer som Halmstad, Varberg, Kungsbacka, Växjö och Värnamo, och på landsbygden i bland annat Unnaryd, Gyltige, Knäred, Örkelljunga och Våxtorp .

Kontaktinformation
Kontakt:
Ingalill Nyström-Larsson, doktorand vid institutionen för kulturvård Göteborgs universitet
031-786 57 01
0730-478 609
ingalill.nystrom@conservation.gu.se

Bildtext: En del ur bonad med bibliska motiv målad 1804 av Johannes Nilsson, som var verksam i Hylte-trakten och som experimenterade med olika bindemedel.

FAKTA: Vem var bonadsmålaren?

Det sydsvenska bonadsmåleriet utfördes av såväl kvinnor som män. Bonadsmålaren kunde vara en torpare, bonde eller soldat som extraknäckte för att dryga ut hushållskassan, inte minst under vinterhalvåret då jordbruket låg i vila.

Flera av bonadsmålarna fick lära måleriet av sina föräldrar eller äldre bonadsmålare. Bonadsmåleriet har flera stilriktningar, och inte sällan har de skapats av enskilda familjer och släkter. Att vara bonadsmålare var i regel inget yrke, även om det fanns ett fåtal som kunde livnära sig på det.

Det sydsvenska bonadsmåleriet hade sin era under 1700-tal och 1800-tal och hade sin geografiska utbredning från Skåne och Blekinge, via Småland och Halland till södra delen av Västergötland.

Bonadsmålarnas verksamhetsorter fanns utspridda inom detta område med marknadsplatser i städer som Halmstad, Varberg, Kungsbacka, Växjö och Värnamo, och på landsbygden i bland annat Unnaryd, Gyltige, Knäred, Örkelljunga och Våxtorp .

Julbonaden i fokus för naturvetenskaplig forskning

 lästid ~ 3 min