Resistens mot antibiotika kan vara en nackdel för bakterier
Neisseria meningitidis, meningokocken, är en bakterie som kan orsaka sjukdomar med hög dödlighet, och därför har det funnits en oro för att den liksom andra bakterier ska bli resistent mot antibiotika. Men nu visar en studie vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset Örebro att det inte har skett någon ökning av resistenta meningokocker i Sverige under de senaste 15 åren. Enligt forskaren Sara Thulin Hedberg kan orsaken vara att det inte är fördelaktigt för bakterien att utveckla resistens.
Meningokocken är oftast en harmlös bakterie, och runt en tiondel av befolkning bär på den i svalget eller luftvägarna utan att märka av det. Men ibland kan den ta sig in i blodet och över blod-hjärn-barriären och orsaka blodförgiftning och/eller hjärnhinneinflammation, och då är dödligheten hög, cirka 10 procent.
Därför har det varit oroväckande att det under senare år har kommit rapporter från flertalet länder om att även meningokocker har börjat bli mer resistenta mot antibiotika. Men nu kan alltså Sara Thulin Hedberg i sin doktorsavhandling i biomedicin slå fast att så inte är fallet i Sverige i dagsläget. Även om en del av bakterierna har blivit resistenta mot enstaka preparat, så har de inte ökat i antal och verkar inte spridas i samhället.
– Vi hade förväntat oss en mer negativ utveckling, med tanke på den kraftiga ökningen av resistenta bakterier i samhället, så det här resultatet är både förvånande och väldigt skönt, säger hon.
Eftersom meningokocker är skickliga på att anpassa sig, bland annat genom sin förmåga att plocka upp delar av DNA från andra bakterier i samma familj, har de alla förutsättningar att snabbt förändras och utveckla resistens. Men Sara Thulin Hedbergs forskning tyder på att den biologiska kostnaden för bakterien är för hög. Det är helt enkelt inte ett framgångsrecept att bli resistent.
När hon undersökte meningokockbakterier som blivit resistenta mot rifampicin, en sorts antibiotika, upptäckte hon att de inte delar sig lika snabbt och inte är lika bra på att infektera. De blir helt enkelt lite svagare och sämre på att föröka sig. Det innebär att de har svårt att konkurrera med de icke-resistenta meningokockerna så fort de befinner sig i en antibiotikafri miljö.
Resultatet av Sara Thulin Hedbergs forskning kan bli att det på sikt öppnas nya möjligheter att bekämpa resistenta bakterier.
– Genom att öka kunskapen om hur bakterier förändrar sig och påverkas av att utveckla resistens, kan det bli möjligt att ta fram antibiotika som bakterierna har svårare att anpassa sig till utan alltför stor kostnad för dem själva.
Sara Thulin Hedberg arbetar på Nationella referenslaboratoriet för meningokocker och gonokocker vid Universitetssjukhuset Örebro, och hon har kartlagt vad som händer på genetisk nivå när meningokocken förändras och får ökad motståndskraft mot antibiotika. Hon har studerat meningokockstammar från Sverige och Afrika och har dessutom genomfört en del av sin forskning vid Pasteurinstitutet i Paris.
Sara Thulin Hedberg presenterar sina resultat i doktorsavhandlingen ”Antibiotic susceptibility and resistance in ‘Neisseria meningitidis’ – phenotypic and genotypic characteristics”.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sara Thulin-Hedberg, 019-602 15 20.
