Små barn stora bekymmer
Det är i samspel med andra, i första hand föräldrarna, som barn utvecklas. När samspelet inom familjen inte fungerar kan det leda till stora problem. Forskaren Kerstin Neander har följt familjer med problem i föräldraskapet, som sökt hjälp vid fyra olika behandlingsenheter som specialiserat sig på samspelet mellan barn och föräldrar. “Vi behöver ta bekymmer i föräldraskapet på allvar och studierna har visat att samspelsbehandling kan göra stor skillnad.”
För att det dagliga livet ska löpa behöver samspelet mellan barn och föräldrar fungera. Familjerna, som Kerstin Neander har följt i sin avhandling, hade stora problem med stress, nedsatt psykisk hälsa och relationer, när de inledde samspelbehandlingen. De var rädda för att de inte skulle kunna klara av föräldraskapet och de till och med undrade om de var skadliga för sina barn.
– Jag mötte föräldrar som var rädda att de skulle bli underkända som föräldrar, men som trots sin rädsla bad om hjälp och med behandlingens hjälp lyckades vända den negativa spiralen.
För att göra behandlingsarbetet möjligt har föräldrarna trots sin rädsla varit öppna om sina svårigheter och beredda att pröva det behandlarna föreslår. Behandlarna har lyssnat, bekräftat och gett vägledning.
– Föräldrarna beskriver den ideala behandlaren som en kunnig, vanlig, vänlig människa som kan erkänna att han eller hon kan ha fel.
Det unika med den här studien är att papporna är inkluderade till skillnad från tidigare vetenskapliga undersökningar. Kerstin Neander tycker att det är förvånande att man inte alltid inkluderar pappor i behandling eftersom det finns tydliga vetenskapliga belägg för betydelsen av pappors engagemang för barns utveckling.
– Det är positivt att föräldrarna fullföljer behandlingen och tycker att behandlingen varit till hjälp. Många upplever att de har fått ett ökat självförtroende och en förändrad syn på sitt barn och på barnets svårigheter. Det kan också betyda att de är öppna för att söka hjälp igen om det behövs och att de har haft en positiv upplevelse av kontakten med behandlingsenheten.
Kerstin Neander har också studerat familjers kontakter med personer utanför behandlingen som föräldrarna har tyckt haft en positiv betydelse för barnens utveckling. Det rörde sig till exempel om lärare, socialsekreterare, bvc-sköterskor och förskollärare. Många av föräldrarna hade tidigare dåliga erfarenheter från till exempel socialtjänst och förskola, men trots detta och trots att förutsättningarna inte alltid var de bästa kunde bra möten uppstå.
– Föräldrarna beskriver att de kände att personen de mötte hade goda avsikter och ville dem väl även om det var under dåliga omständigheter som till exempel efter en anmälan till socialtjänsten. Man avläste bland annat i tonfall och andra vardagliga uttryck ett personligt engagemang. Forskaren Ann Masten kallar denna positiva, vardagliga kontakt för ”vardaglig magi”.
Det är viktigt att värna om sådan vardaglig magi när den uppstår. Om det till exempel växer fram en bra kontakt mellan en förskollärare och ett barn som har det jobbigt, kan det spela en stor roll för barnets fortsatta utveckling.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Kerstin Neander: mobil nr 070-794 77 75.
