Ärftliga mutationer ligger bakom näthinnesjukdomar

Avhandlingen fokuserar på två typer av näthinnesjukdomar, retinitis pigmentosa (RP) och tappdystrofi (TAD). Vid RP, som är ett samlingsnamn för ett stort antal sjukdomar som drabbar näthinnan, är det främst stavarna som bryts ner, medan TAD drabbar framför allt tapparna. Båda är ärftliga sjukdomar med tydliga nedärvningsmönster i släkter, i vilka sjukdomen beror på samma mutation. Det är dock vanligt att andra släkter med samma sjukdom har mutationer i en annan gen. Syftet med avhandlingen är att identifiera sjukdomsorsakande mutationer i familjer med RP, TAD och Botniadystrofi (BD), som är en regional variant av RP där också tapparna är påverkade tidigt.

I familjer med TAD kunde Umeåforskarna identifiera en mutation i genen som kodar för proteinet PITPNM3. Mutationen orsakar ett aminosyrautbyte i proteinet som troligen stör dess funktion. Det är ännu inte känt hur mutationer i denna gen orsakar sjukdom i näthinnan, men man vet att defekter i motsvarande protein hos bananflugor orsakar grav skada på näthinnan när flugorna utsätts för ljus.

I avhandlingen visas också att RP i två stora familjer orsakas av en stor deletion (”radering”, avsaknad av DNA) på kromosom 19. Deletionen innebär att proteinnivån av PRPF31 blir för låg, vilket leder till att stavarna förstörs. Vidare kunde också två mutationer i RLBP1 påvisas som orsak bakom BD i tio patienter. Proteinet som RLBP1 kodar för är viktigt för näthinnans återhämtning efter ljusabsorption, och dessa mutationer medför att återhämtningen går för långsamt.

Forskningsarbetet i avhandlingen har bidragit till att öka kunskapen om vilka gener som kan vara defekta hos patienter med ärftliga näthinnesjukdomar. Denna kunskap är viktig för att kunna ge patienterna korrekt långtidsprognos och bedöma risken för att kommande barn blir sjuka. Vetskap om den genetiska orsaken och mekanismen bakom sjukdomen är också ovärderlig när det gäller att ta fram nya behandlingar.

Sjukdomar där näthinnan bryts ner är en av de främsta anledningarna till grav synnedsättning och blindhet. Näthinnesjukdomar omfattar en stor grupp sjukdomar, av vilka många har ärftliga faktorer. Näthinnan är vävnaden längst bak i ögongloben och är den ljuskänsliga delen av ögat. Näthinnans fotoreceptorer, som kallas stavar och tappar, absorberar ljuset och vidarebefordrar det i form av elektriska signaler till hjärnan där det tolkas som synintryck.

Linda Köhn bor i Örnsköldsvik och är doktorand vid Institutionen för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik. Linda nås på tel. 090-785 17 69 eller e-post linda.kohn@medbio.umu.se.

Fredag 27 november försvarar Linda Köhn, Inst för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik, sin avhandling med titeln ”Genetic mapping of retinal degenerations in Northern Sweden”.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Alison J Hardcastle, UCL Institute of Ophtalmology, London, UK.

Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas i webbversionen av pressmeddelandet på
http://www.medfak.umu.se/nyhet//arftliga-mutationer-ligger-bakom-nathinnesjukdomar.cid93462