Artikel från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

28 oktober 2009

Barn som ofta dricker fet mjölk väger mindre

Åttaåringar som dricker standardmjölk varje dag har lägre BMI jämfört med jämnåriga som sällan dricker mjölk. Samma sak kan inte sägas om barn som ofta dricker mellanmjölk eller lättmjölk. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

I studien vägde barn som dagligen drack standardmjölk i genomsnitt strax över fyra kilo mindre.

– Det är en intressant iakttagelse, men vi vet faktiskt inte vad det beror på. Det kan vara så att barn som dricker standardmjölk också tenderar att äta andra saker som påverkar deras vikt. En annan möjlig förklaring kan vara barn som inte dricker standardmjölk kanske dricker mer läsk istället, säger dietisten Susanne Eriksson som skrivit avhandlingen.

Även bland barn med övervikt kunde forskarna se en skillnad mellan de barn som dagligen drack standardmjölk och de som inte gjorde det. Barn som ofta drack treprocentig mjölk var mindre överviktiga. Avhandlingen visar också att barnen åt mer mättat fett än rekommendationen men de barn som hade ett högt fettintag hade ett lägre BMI än barnen med lägre fettintag.

Susanne Eriksson har undersökt 120 friska åttaåringars näringsintag, kroppssammansättning och bentäthet. Resultaten kan nu användas som en slags måttstock för vad som är normalt för friska barn i den åldern. Barnen fick bland annat berätta vad de ätit det senaste dygnet och svara på frågor om hur ofta de äter olika livsmedel. Olika riskmarkörer i barnens blod mättes också.

– Många av de här barnen undersöktes redan när de var fyra år, och vi kan se att deras matvanor i stort sett ser likadana ut fyra år senare. Matvanor verkar alltså grundläggas tidigt, säger Susanne Eriksson.

Avhandlingen visar att mer än hälften av barnen, 62 procent, hade låga nivåer av vitamin D i blodet. Enligt riktlinjerna behöver alla människor ha mellan 75 och 100 nmol D-vitamin per liter blod, men de flesta av barnen hade ett lägre värde. D-vitamin finns framför allt i fet fisk och som tillsats i vissa mejeriprodukter, och kan vara svårt att få i sig i tillräckliga mängder genom kosten.

– Även om vi inte kunde visa att barnens nivå av vitamin D hade ett samband med hur mycket fisk de åt kunde vi se att de barn som åt fet fisk minst en gång i veckan, som lax eller makrill, hade högre värde av de långa fettsyrorna EPA och DHA i blodet. Detta visar vikten av att äta sådan fisk istället för fiskpinnar, säger Susanne Eriksson.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för pediatrik

Avhandlingens titel: Studies on nutrition, body composition and bone mineralization in healthy 8 year-olds in an urban Swedish community

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Susanne Eriksson, leg dietist, telefon 070-695 90 20, e-post susanne-e-sson@bredband.net

Handledare:
Professor Birgitta Strandvik, telefon 031-343 47 23, e-post birgitta.strandvik@pediat.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera