Tema

122 000 sämre år på grund av alkohol

20,3 miljarder kr om året – det är vad alkoholen i Sverige kostar samhället, enligt hälsoekonomen Johan Jarl. I hans avhandling från Lunds universitet framkommer också vissa oväntade fakta, som att kvinnor med låg alkoholkonsumtion har mindre risk för långtidssjukskrivning än helnykterister.

För att få fram alkoholens totala kostnader har Johan Jarl tillsammans med ett nationellt forskarlag lagt samman kostnaderna för bl.a. sjukfrånvaro, sjukvård och annan vård, brott, förtida pensionering, förtida dödsfall och olika förebyggande insatser.

Till dessa 20,3 miljarder kr kommer också kostnaden för sämre livskvalitet både hos problemdrickare, deras närstående och dem som blir offer för alkoholrelaterade brott, som kan uppskattas till 122 000 s k Quality Adjusted Life Years.

– Man kan säga att det handlar om 122 000 levnadsår i full hälsa som inte blivit till på grund av alkoholens effekter! säger Johan Jarl.

I en av sina studier jämför han långtidssjukskrivningarna hos nykterister, hög- och lågkonsumenter* samt dem som bytt från en grupp till en annan. Studien visade att kvinnor som alltid varit lågkonsumenter hade lägst risk för långtidssjukskrivningar.

Konstanta högkonsumenter och långtidsnykterister låg på ganska lika siffror i en mellangrupp. De som ändrat dryckesmönster låg förvånande nog sämst till – vare sig de övergått från drickande till nykterhet eller från nykterhet till lågkonsumtion.

– Vår gissning är att det i de här fallen finns någon bakomliggande orsak, t.ex. sjukdom. De som varit högkonsumenter men slutat dricka kan ha gjort det för att de blivit sjuka, kanske just på grund av sin alkoholkonsumtion. Och de som varit nyktra men börjat dricka kanske avhöll sig från alkohol på grund av någon sjukdom som fortfarande ger en sjukskrivningsrisk, tror Johan Jarl.

Han skulle gärna se mer forskning för att utreda de här sambanden.

Han har också studerat ett faktum som noterats i många tidigare studier, nämligen att lågkonsumenterna har högre löner än både helnykterister och högkonsumenter.

Den vanliga förklaringen är att alkoholkonsumtion skyddar mot vissa sjukdomar, och att lågkonsumenterna därför skulle vara friskare och genom detta ligga bättre till lönemässigt.

Men det stämmer inte, eftersom alkoholens effekter på hälsan enligt Johan Jarls studie är mer negativa än positiva hos alla som är under 80 år.

Lågkonsumenternas högre lön kan nog snarare förklaras av sociala och kulturella faktorer.

–Att t ex hänga med på en öl efter jobbet kan ge starkare nätverk och bättre relationer med både chefer och arbetskamrater. Helnykteristen däremot kanske ses som en udda typ i vissa sammanhang, menar Johan Jarl.

Lågkonsumenterna är alltså inte generellt friskare än de som inte dricker alls. Däremot är de mer sällan långtidssjukskrivna. En förklaring kan vara att de tar hand om sin stress genom att dricka några glas då och då. Och även om de inte har en bättre objektiv hälsa kanske de upplever en god ”subjektiv hälsa,” dvs ser på sig själva som i grunden friska.

Därför återvänder de snabbare än högkonsumenterna och helnykteristerna till jobbet efter en sjukdomsperiod, vilket också är en möjlig förklaring till deras högre lön.

– Men det här är bara spekulationer. Det behövs mer forskning för att reda ut mekanismerna bakom de resultat vi fått fram, understryker Johan Jarl.

* Lågkonsument enligt WHO är en man eller kvinna som dricker upp till 3.5 resp 2 glas vin el motsvarande om dagen. Högkonsument är den som dricker mer än dessa mängder.

Johan Jarls avhandling heter ”Essays on societal cost of alcohol and related issues – a health economic analysis”. En sammanfattning finns på www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1487130.

Kontaktinformation
Johan Jarl träffas på tel 0766-486666 och johan.jarl@med.lu.se.

122 000 sämre år på grund av alkohol

 lästid ~ 3 min