Kartläggning av risken för följdsjukdom vid hepatit C

Resultaten presenteras i en doktorsavhandling av medicinforskaren Ann-Sofi Duberg vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset Örebro. Hon betonar dock att även om riskökningen räknat i procent är hög, är risken för den enskilda individen förhållandevis låg.

Hepatit är ett samlingsnamn för en grupp inflammatoriska sjukdomar i levern, en del av dessa orsakas av olika virus. Hepatit C viruset kan spridas genom blodtransfusion och sprutmissbruk, men efter att viruset upptäcktes 1989 började alla blodgivare i Sverige testas (under 1991) och därmed försvann den smittvägen. Sedan 1990 har cirka 45 000 personer i Sverige fått diagnosen.

75 procent av dem som smittas med hepatit C får en kronisk infektion som hos cirka en femtedel leder till allvarlig leverskada, skrumplever, efter 20 års sjukdom, vilket i sin tur ökar risken för levercancer. Eftersom symptomen kan vara vaga och svåra att identifiera upptäcks infektionen ibland först efter många år, när allvarliga komplikationer har uppstått.

Den första delstudien visar att hepatit C-infekterade efter 15 år löper dubbelt så stor risk att drabbas av lymfom och myelom som normalbefolkningen. Den följande studien undersökte risken att utveckla levercancer, och resultatet var att risken var 40 gånger högre efter 25 år med infektionen. Men eftersom det handlar om en ökning från låg nivå är sannolikheten för den genomsnittlige individen att insjukna i levercancer fortfarande endast 7 procent efter 40 år med sjukdomen.

– Storleken på studien gör den intressant även i ett internationellt perspektiv. Tidigare studier av sjukdom och död hos hepatit C-infekterade har undersökt mindre grupper av patienter och därför har riskerna för att drabbas av olika följdsjukdomar varit oklara och omdiskuterade. Våra resultat har därför mottagits med stort intresse.

I det tredje och fjärde delarbetet studerades dödsorsaker och sjukhusvård bland alla med hepatit C virus infektion. Framför allt har man intresserat sig för den förändring som skett sen 1990 fram till och med 2006. Eftersom risken att drabbas av någon av följdsjukdomarna ökar över tid, drar Ann-Sofi Duberg slutsatsen att vården måste vara beredd på ett ökat antal patienter med hepatit C-relaterade följdsjukdomar, framför allt leverskador.

– Eftersom många troligen smittades under 1970-talet är det först nu som vi börjar se en ökning av allvarliga leverkomplikationer kopplade till hepatit C-infektionen, säger Ann-Sofi Duberg, som är överläkare vid Infektionskliniken på Universitetssjukhuset Örebro.

Analyserna i Örebrostudien bygger på avidentifierad information.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ann-Sofi Duberg, 0737-77 39 29.