Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

5 oktober 2009

Förändrad livsstil förbättrar hälsan för psykiskt funktionshindrade

De förebyggande insatserna för personer med psykiska funktionshinder behöver utvecklas. Den slutsatsen drar Karl-Anton Forsberg i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet 9 oktober.

Personer med psykiskt funktionshinder (psykiskt långtidssjuka) som deltar i ett livsstilsprogram får positiva effekter på viktiga riskfaktorer för fysisk ohälsa, men även på psykologiska faktorer som känslan av sammanhang, dvs att förstå och hantera sin situation.

Deltagande i programmet innebär att få insikter om att den egna hälsan kan påverkas och att det dagliga livet i boendet delvis får ett nytt innehåll, men också att få en ökad närhet till personalen. Dessutom innebär deltagandet att insikter i den egna livssituationen väcks och att ett hopp om att livssituationen kan påverkas börjar spira.

Hälsa beskrivs av personer med psykiskt funktionshinder som att ha ett liv som andra, vilket visas på förluster av viktiga livsområden (familj, arbete, trygghet) och upplevelser av att vara stigmatiserad och avvikande.

Hälsa beskrivs också som att inte ha psykiska och fysiska problem vilket upplevs påverka deras livskvalitet och självkänsla negativt, men med en insikt att de själva kan påverka sin hälsa.

Karl-Anton Forsberg har undersökt om den tilltagande ohälsan kan förändras bland personer med psykiskt funktionshinder som bor i kommunalt boendestöd.

De har under ett år tillsammans med sin vårdpersonal deltagit i ett livsstilprogram i form av studiecirklar, där de har fått teoretisk kunskap och praktisk tillämpning av kost- och motionsråd.

De boende intervjuades också om vilken betydelse deltagandet i ett livsstilsprogram haft, och om sin syn på hälsa och på kroppen.

Avhandlingen visar att det finns viss möjligt att påverka den fysiska hälsan hos personer med psykiskt funktionshinder genom att delta i ett årslångt livsstilsprogram. Därtill beskriver deltagarna att deltagandet haft mening i olika avseenden. Något som stärks av att känslan av sammanhang förändrats positivt.

Slutsatser som kan dras är att de preventiva insatserna behöver utvecklas för personer med psykiska funktionshinder. Deras behandling för psykossjukdomen bör följas upp bättre, eftersom dess bieffekter ofta bidrar till att försämra den fysiska hälsan. Därtill bör personalens ansvar i hela vårdkedjan lyftas fram, men också vikten av personalens stöd för att nå en framgångsrik livsstilsförändring bör betonas.

Karl-Anton Forsberg, sjuksköterska på psykiatriska kliniken i Skellefteå, är född och uppvuxen i Bygdeå, Robertsfors kommun. Han arbetade på Umedalens sjukhus mellan 1979-1984, och sedan 1985 på psykiatriska kliniken i Skellefteå. Bor i Bureå.

Fredag 9 oktober försvarar Karl-Anton Forsberg, Psykiatriska kliniken vid Skellefteå lasarett och Inst. för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa.

Engelsk titel: Life style changes among persons with psychiatric disabilities. Studies of metabolic and psychological effects, experienced meaning and health.

Disputationen äger rum klockan 9.00 i Vårdvetarhusets aula.

Fakultetsopponent är docent Ulf Malm, Göteborgs universitet.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25947

Kontaktinformation
Karl-Anton Forsberg nås på e-postadress karlanton.forsberg@vll.se eller mobiltelefon 070-583 59 49.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera