Ligger du rätt i utvecklingen, lille vän?
Alla svenska fyraåringar genomgår varje år den så kallade fyraårskontrollen på landets barnavårdscentraler. Syftet med kontrollen är att upptäcka eventuella avvikelser i barnets utveckling. Ambitionen att följa upp barnens utveckling är lika viktig idag som vid starten av kontrollerna under 1960-talet. Däremot har relationen mellan barnhälsovård och föräldrar förändrats. Överlag har föräldrarna över tid blivit mer ansvariga för barnets utveckling. Samtidigt kan barns utveckling sägas ha blivit alltmer av ett pedagogiskt projekt. Det visar forskaren Helena Hörnfeldt vid Etnologiska avdelningen, Stockholms universitet i en avhandling som läggs fram inom kort.
Genom åren har vissa grupper skiljts ut som att vara i behov av mer genomgripande insatser från barnavårdscentralens sida. På 1930-talet handlade det framför allt om ensamma mödrar, fosterbarn och fattiga familjer. Idag har fokus och intresse idag förskjutits till riskfaktorer som för tidigt födda barn, invandrar- och flyktingbakgrund, bostadsort och missbrukande föräldrar.
– Det finns tydliga likheter mellan dagens beskrivningar av invandrarfamiljers och lågutbildade föräldrars okunskap om vikten av ett engagerat föräldraskap där barnen sätts i centrum och 1930-talets beskrivningar av de fattiga familjernas bristande kunskap om hur man bäst ordnar en barnvänlig och utvecklade miljö säger Helena Hörnfeldt.
Barnhälsovårdens uppdrag har genom åren utvidgats till att även omfatta barnens psykiska hälsa. Formerna för verksamheten har därmed förändrats. Bland annat märks det i att antalet kontroller barnen genomgår både är fler och mer omfattande, liksom att journalerna blivit allt längre. Dessutom har det paternalistiska språkbruket försvunnit och begrepp som kontroll, övervakning och fostran har ersatts av formuleringar som individens frihet och frivilliga ansvartagande för sin egen hälsa.
– Samtidigt som auktoriteten har minskat har föräldrarna tilldelats större ansvar över sina barns utveckling. Idag betraktas även de som experter, vilket bland annat uttrycket den kompetenta föräldern vittnar om. Samtidigt har rollerna förändrats. Idag är det föräldrarna som ger barnhälsovården uppdraget att följa upp barnets hälsa och utveckling. Styrningen sköts på så sätt av autonoma individer och medborgare som förmår och önskar att anpassa sig till samhällets normsystem, säger Helena Hörnfeldt.
Kontrollerna av barns utveckling är nära sammanbundna med utvecklingspsykologiska tankemodeller som handlar om att barns utveckling sker i stadier, och enligt en viss ordning. Därigenom fungerar kontrollerna som ett slags samhälleliga redskap för normalisering där alla barn, oavsett social och kulturell bakgrund, förväntas utvecklas på samma sätt.
– De metoder som tog form och utvecklades för att fastställa normalitet på 1920-talet har fortfarande stor betydelse för hur vi förstår barns utveckling. Till exempel förväntas fyraåringen kunna rita en så kallad huvudfoting för att betraktas som normalt utvecklad enligt de scheman för universella utvecklingsstadier som den tidiga utvecklingspsykologin fastslog, säger Helena Hörnfeldt.
I sin avhandling har Helena Hörnfeldt med utgångspunkt i barnhälsovårdens fyraårskontroller undersökt varför och hur olika sätt att tänka om barn och normalitet under 1900-talet fått legitimitet och institutionaliserats. Införandet av fyraårskontrollen i slutet av 1960-talet bar på förhoppningar om att på ett rationellt och genomgripande sätt kunna fastställa barns normala respektive avvikande utveckling.
– Införandet av fyraårskontrollerna manifesterar ett brott i barnhälsovårdens historia där intresset för och omsorgen om barns somatiska hälsa kompletteras med mål om förbättra barnens psykiska hälsa säger Helena Hörnfeldt.
Avhandlingens namn: Prima barn, helt u.a. Normalisering och utvecklingstänkande i svensk barnhälsovård 1923-2007.
Ytterligare information
Helena Hörnfeldt, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Stockholms universitet, tfn 08-674 79 12, 070-424 42 78, e-post helena.hornfeldt@etnologi.su.se.
För bild
08-16 40 90 eller press@su.se.
