Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

3 september 2009

Tillgången på tryckta skrifter förändrade livet i norr

Det nya medielandskap som växte fram i norra Sverige under början av 1800-talet blev bärare av nya röster och nya tankar. En avhandling från Umeå universitet berättar om en utveckling där människors förhållande till tryckta skrifter blev en allt tydligare del av vardagen.

Den nordliga provinsens tryckkultur förändrades vid övergången till det nya seklet 1800. En landsända som länge stämplats som avkrok var på väg att få en allt tydligare röst i ett nationellt samtal. Även kontakter och förbindelser inom provinsen ändrade karaktär, nya former av samarbeten uppstod.

– Den ökade tillgången till böcker, tidningar och andra typer av skrifter, många lokalt producerade, bidrog till att vidga, nyansera och förändra både det levda och det tänkta livet, säger Roger Jacobsson som i dagarna lägger fram sin doktorsavhandling i etnologi, Typographic Man (Den typografiska människan).

Avhandlingen följer utvecklingen från 1790-talet fram till 1843 i några orter längst Bottenviken i det dåtida riket Sverige-Finland: Själevad, Härnösand, Umeå, Skellefteå och Vasa. De personer, rörelser, tidningar, inrättningar och dagböcker Jacobsson utgår från har alla en särskild historia att berätta.

Under 1700-talets slutskede hade nya religiösa strömningar och fromhetsriktningar, det så kallade ”läseriet”, fått fotfäste bland människor i kustbygderna i norra Sverige, och de första läsesällskapen etablerades. Det var företeelser som bidrog till att förändra och påverka människors läsning, men också till att bokförmedling och distribution av tryckta skrifter fann nya vägar.

Med tillkomsten av lokala tryckerier och lokalt producerade trycksaker och tidningar, samt en allt bättre bokförmedling, började kommunikationen flöda från provinsen till centrum och från den ena provinsen till den andra.  Böcker, tidningar och skrifter förmedlades via nya kanaler och det skulle gradvis komma att påverka kultur, ekonomi, politik och sociala förhållanden för människor i den nordliga provinsen.   

1843 grundades Svenska Förlagsföreningen och flera av bottenviksstäderna fick sina första ”riktiga” bokhandlare och en någorlunda fungerande bokdistribution. Kyrkan var på väg att förlora sitt monopol när det gällde att förmedla information och kunskap.

Fredag 11 september 2009 kl. 13.00 försvarar Roger Jacobsson, institutionen för kultur- och medievetenskaper, sin avhandling med titeln Typographic Man: Medielandskap i förändring – Studier i provinsens tryckkultur.

Disputationen äger rum i hörsal G, Humanisthuset.

Fakultetsopponent är professor Orvar Löfgren, institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.

Kontaktinformation
Roger Jacobsson nås på telefon 090-786 96 57 eller via e-post roger.jacobsson@kultmed.umu.se.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera