Om ärftlighet vid schizofreni
Forskare vid Umeå universitet framlägger nu i samarbete med kolleger i Antwerpen ytterligare stöd för att en ärftlig faktor är inblandad i utvecklingen av schizofreni. Det handlar om proteinet neuregulin 1 (NRG1).
I studien, som publiceras i augustinumret av tidskriften Archives of General Psychiatry, har forskarna på DNA-nivå kartlagt vilka former av neuregulin 1 som finns bland friska personer och jämfört dem med formerna hos patienter med schizofreni. Olika former av neuregulin 1 kan resultera i olika nivåer av proteinet i hjärnan samt påverka hur proteinet fungerar i hjärnan. Genom jämförelsen kunde man visa att NRG1-formerna skilde sig mellan friska och drabbade, vilket stöder tanken att proteinet är involverat i utvecklingen av schizofreni.
De former som är vanligare hos drabbade personer kan vara en av flera ärftliga riskfaktorer för sjukdomen. Studien bekräftar en upptäckt av isländska forskare genom liknande och mer detaljerade jämförelser av NRG1-former hos personer som lider av schizofreni och friska personer, alla bosatta i norra Sverige. Det finns ännu inga kliniska test för att spåra olika former av neuregulin 1 och mycket forskning kvarstår innan upptäckten kan få betydelse för den framtida behandlingen av schizofreni.
Studien har genomförts i samarbete mellan en forskargrupp vid Inst. för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, Umeå universitet (prof. Rolf Adolfsson, postdoktor, MD Karl-Fredrik Norrback, projektsamordnare Annelie Nordin samt forskningssköterska Eva Lundberg) och ett belgiskt forskarlag från Antwerpens universitet under ledning av prof. Jurgen Del-Favero.
NRG1 är ett protein som har flera olika kända funktioner i hjärnan. Det är bl.a. involverat i de processer som reglerar hjärnans utveckling och i hur nervcellerna i hjärnan kommunicerar med varandra. Ungefär en procent av befolkningen insjuknar i schizofreni, en sjukdom som drabbar hjärnan och dess nervceller.
De flesta drabbas före 30 års ålder och det är mycket ovanligt med debut efter 50. Förekomst i släkten innebär vanligtvis en ökad sjukdomsrisk eftersom det finns ärftliga anlag. Även utan psykisk ohälsa i släkten finns det en viss sjukdomsrisk eftersom genetiska förändringar kan uppstå spontant.
Vilka arvsanlag som påverkar risken för schizofreni finns det ännu begränsad kunskap om. Man vet också att faktorer i den yttre miljön har betydelse. Bl.a. kan syrebrist, infektioner och näringsbrist hos fostret under graviditeten ge ökad sårbarhet liksom stress under graviditet och hög ålder hos fadern vid befruktningen.
Referens
M Alaerts, S Ceulemans, D Forero, LN Moens, S De Zutter, L Heyrman, AS Lenaerts, KF Norrback, P De Rijk, LG Nilsson, D Goossens, R Adolfsson, J Del-Favero: Support for NRG1 as a Susceptibility Factor for Schizophrenia in a Northern Swedish Isolated Population Arch Gen Psychiatry, Aug 2009; 66(NO.8): 828 – 837, http://archpsyc.ama-assn.org/
För mer information, kontakta gärna prof. Rolf Adolfsson, mobiltel. 070-590 73 20 (efter kl 16.00 vardagar),
e-post Rolf.Adolfsson@psychiat.umu.se
